Dagsarkiv: 17 maj 2019

Jerusalem tur och retur & genrep


I dag har jag kunnat vara ledig för första gången sedan jag kom till Israel och sov till 9, duschade och åt frukost, pratade med redaktionen så att vi var i fas och att de hade tagit hand om min film från i natt (det hade de) innan jag vid 12 gick ned till busstationen som ligger bara ett par kvarter härifrån.

Hotellets personal hade berättat för mig att jag skulle ta buss 480 för att komma till Jerusalem så jag frågade runt bland resenärerna som väntade på sina bussar för att få hjälp att hitta den.

Som så ofta pratade nästan ingen engelska men till slut fick jag tag på en som visste besked och 16 shekel senare satt jag på bussen på väg mot Jerusalem.

Busstationen i Jerusalem låg i ett slags köpcentrum och det var inte lätt att se när någon buss skulle gå hem, något som var viktigt att veta eftersom shabbat skulle börja mellan 17 och 18 någon gång och ingen buss skulle köra tillbaka till Tel Aviv efter det.

Så jag vimlade ut mot gatan genom att fråga mig fram, och den här gången träffade jag verkligen rätt! En snäll kvinna, som sa att hon hade gott om tid, visade mig ut och hjälpte mig sedan att köpa biljetter i en automat så att jag kunde ta spårvagnen mot gamla stan. Så jag köpte två biljetter för att också kunna ta mig tillbaka.

Spårvagnarna var riktigt fräscha och fullsatta. Jag gick av vid City Hall och fortsatte sedan till New Gate och gick in i gamla stan. Eftersom det var strålande sol och 31 grader varmt så stannade jag till för att köpa en keps (innan dess hade jag plockat upp en karta på Turistinformationen). Kostade 40 shekel och butiksägaren gjorde sitt bästa för att sälja på mig en massa annat också.

Men jag vandrade på för att som första mål söka upp Via Dolorosa, den väg Jesus ska ha vandrat med korset på vägen mot korsfästelsen på Golgata.

Vad jag inte visste var att gamla stan skulle vara full av tiotusentals muslimer så här i slutet av ramadan. Det var som ett blodomlopp som svepte fram längs de smala gatorna och jag hamnade i en av dessa svårstoppade strömmar där det knappt gick att röra sig på något annat sätt än framåt.

Till slut hade jag kommit fram till Damaskusporten! Inte alls dit jag hade tänkt mig. Frågade några om vägen, det krävs alltid att man pratar med många eftersom få vet att läsa en karta och än mindre att visa vägen, och började sedan gå åt andra hållet! Mot strömmen!

Att gå mot dessa tusentals som är på väg åt andra hållet tar tid. Jag uppskattar att jag höll på i tjugo minuter innan jag kunde vika av på en gata och ta mig förbi et grupp – av många – kraftigt beväpnade soldater och vidare in på Via Dolorosa. Som var i princip tom.

Inte så mycket att se men ändå spännande att ha fått gå på denna så historiska väg.

Nästa mål var att få se Tempelberget men det visade sig vara avstängt nu och bara tillgängligt om man var muslim. Så jag snirklade mig längs otaliga gränder som gör det lätt att tappa bort sig för att ta mig till en plats där jag ändå kunde se den gyllene kupolen.

Hade turen att träffa på tre britter som varit just på en sådan plats och de gav mig en grov beskrivning av hur jag skulle gå.

Och det visade sig så väl att Klagomuren låg nära den platsen och där var det öppet också för mig som ni kan se på bilden här ovan. Vägen dit var allt annat än spikrak och de jag frågade gav motstridiga besked. En man påstod på fullt allvar att vi stod på en helt annan plats än vi gjorde; säkert fem kvarter fel.

Under mina vandringar längs de myllrande gränderna var det ofta folk som sprutade vatten på de som passerade. Skönt! Det var enormt hett i dag.

Vid Klagomuren var det en stilla ström och ingen trängsel. Jag ”fick” en lapp och låna en penna av en man där som sedan undrade om jag ville donera lite pengar till något religiöst. Jag gav honom lite krafs ur fickan och han undrade om jag inte skulle ge mer så att det ökade min lycka varvid jag svarade att pengar inte ger lycka och så blev han helt svarslöst.

Jag skrev i alla fall ”fred på jorden och att Sverige vinner finalen” i morgon på lappen och stoppade sedan in den mellan sprickorna i muren. Nu får vi se vilket av dessa önskemål som den allsmäktige tar sig an.

Sedan började den långa vandringen tillbaka mot spårvagnen. Nu gick jag runt muren och gav mig inte in i gränderna igen. Mycket uppförsbacke och varmt! Men till slut var jag åter vid City Hall och tog vagnen mot busstationen, frågade mig fram och hittade till slut bussarna på tredje våningen inne i köpcentrumet. Lite överraskande.

Kom med en buss strax efter 16 och var framme i Tel Aviv igen vid 17 – men på en helt annan bussterminal! Fick som så ofta ta fram min karta och fråga och till slut var det en som visste var vi var. Vandrade runt hörnet och hittade en taxi som ville ha 100 shekel eftersom det var sabbat! Jag sa 50 och han sa 70 och jag sa 60 och så åkte vi.

Runt hotellet var alting stängt så det fick bli McD som höll öppet sabbat till trots. Köpte dricka på en kiosk och så åt jag min lilla måltid på rummet.

Klockan 20.30 gick jag ned och tog en ny taxi till arenan eftersom jag skulle se jurygenrepet klockan 22 på plats. Mötte några svenskar i kön som visade sig veta vem jag var när jag sa att vad jag hette och var jag jobba.

Efter att ha passerat säkerhetskontrollen skildes våra vägar eftersom vi satt på olika platser i arenan men jag måste säga att jag var väldigt nöjd med min. Ingen framför mig och bra med benplats tack vare det.

Filmade en del och tog en massa bilder (fotoförbud, men det struntade ju alla i) och kunde konstatera att Johns nummer mottogs med mycket applåder både före och efter.

På vägen ut köpte jag en jättekorv med bröd för ett jättepris, 35 shekel (nästan gånger 3) och sedan styrde jag mot taxigatan där jag mötte hela TT:s gäng som också de var ute i samma ärende. De hade svårt att hitta någon eftersom nästan alla är bokade men jag lyckades sno en redan app-bokad då jag övertalade chauffören att köra mig.

Det hela slutade med att det andra gänget rusade efter bilen och skrek genom den öppna rutan åt chauffören att det var de som bokat den.Vilket han förnekade (ljög) och de svarade med att skrika ”your bastard” och lite annat.

Men jag kom hem i alla fall, skrev bloggen och tog en öl och kom i säng efter 02.

Min hotellfrukost.

Hotellet är en del av en galleria som säljer lite av varje.

Bakom murarna i bakgrunden ligger Jerusalems gamla stad.

En butik på Al-Wad i gamla stan.

Tusentals på väg längs Al-Wad mot Damaskusporten.

Under de timmar jag var i gamla stan minskade kön inte på något sätt.

En brödförsäljare. Inte lätt att stanna och handla.

Damaskusporten.

Ännu en brödförsäljare nära Damaskusporten.

Och nu vandrar jag mot strömmen.

Via Dolorosa – inte lika mycket trängsel.

Klagomuren.

Och jag vid Klagomuren.

Netta med sin nya singellåt fick mycket utrymme under kvällen.

99 total views, 1 views today