Badminton och Marina Popovitj


Eftersom jag utmanades av Karin i Vetenskap och Folkbildning i Facebooks svartvita fotoutmaning så tog jag den här bilden efter min och Stefans match i dag. Stefan fick kasta upp bollen och så knäppte jag. Det tog några gånger innan vi var nöjda.

Nöjd blev jag också efter att ha utjämnat till 15–15 i matcher nu. Vann dagens batalj med 10–15, 15–10 och 15–12 efter som vanligt bra, dåligt och konstigt spel. Vi har ju hållit upp et tag nu på grund av min förkylning men även om rösten fortfarande inte är bra så var det inget fel på resten av kroppen.

Det bästa är ju att det inte märks så mycket om vi håller upp några veckor. Spelet är på samma låga nivå ändå.

Hemma satsade jag på att dammsuga undervåningen, tvätta, hänga tvätt och diska.

Så ringde Nils Chöler från Landet runt och undrade om vi kunde pratas vid i morgon klockan 10. Vi har ju gjort en sådan årssummering i december några år i rad nu. Nils är liksom jag från Mariestad och även han gick på JH i Göteborg en gång i tiden, men fyra år före mig.

Jag plockade ordning på ett antal bilder och några filmer som UFO-Sverige fått in under året och mejlade till honom för att de ska kunna visa i rutan när jag pratar. Bara att hoppas att rösten är okej i morgon…

I går kväll fick jag ett mejl från Maria som är familjeredaktör på DN som undrade om jag kunde skriva en artikel om Marina Popovitj som gått ur tiden. Jag och Stefan Roslund träffade Marina i Stjärnstaden utanför Moskva 1993 under de turbulenta dagar då Vita huset, den ryska parlamentsbyggnaden, ockuperades och sedan anfölls med stridsvagnar.

Marina var en gång gift med den ryske kosmonauten Pavel Popovitj som 1961 blev den åttonde människan som lämnat jorden för att resa i rymden. De båda kom med tiden att dela ett intresse för ufo och utomjordiska besökare.

Vårt möte hemma hos Marina varade några timmar och hon visade stolt upp sin nya bok om ufo. Marina var just då den mest lysande ryska stjärnan på den internationella ufohimlen. Och hon var trevlig och medryckande att prata med men som så många andra ryska ufologer vi träffade under vår oktobervecka i Moskva så var även hon nära till tro och långt ifrån undersökningar.

Nu är hon borta. Marina avled den 30 november och i kväll skrev jag en artikel om henne och mejlade den till DN. Den kommer in någon av de närmaste söndagarna.

Har också jobbat lite med att samla tankar och planer för ett nytt bokprojekt.

När Anneli kom hem lagade hon mat medan jag diskade och fixade lite annat. Sedan åt vi hennes goda fläskfilégryta med ris innan vi tittade på ännu ett avsnitt ”Stranger things” som fortsätter att hålla vårt intresse vid liv.

Förde en lätt absurd debatt på Facebook, i ett forum som jag inte brukar ge mig in i men när jag blev taggad så var jag tvungen, där en person menade att några spruckna stenar inte hade spruckit av geologiska orsaker utan att någon skurit dem med laser.

Det är fascinerande hur människor blir förblindade av det de själva tror på och istället för att läsa på lite om geologi tar till påståenden som det faktiskt inte finns det minsta belägg för. Jag blev kallad bortförklarare bara för att jag försökte visa att det finns mer logiska förklaringar. Det är verkligen dystert.

Nå, jag ägnade sista timmen i vaket tillstånd åt att jobba med ett föredrag jag ska hålla på Huddingegymnasiet på torsdag. Hoppas hinna göra det helt klart i morgon.

Marina Popovitj på en bild jag tog i oktober 1993.

53 total views, 1 views today