Ännu ett år till handlingarna


Dagen har varit en enda lång färd mot tolvslaget och steget över till 2019. Ett nyår familjen firar på lite olika håll och sätt. Medan Markus är hos kompisar firar Anneli hemma med sin mamma och bror och hans familj från Paris. Jag och Niklas är på jobbet.

För min del började dagen med värk i kroppen och dålig kista så lunchen kom att bestå av en våffla som Raili gräddat (tillsammans med en bunt andra). Thomas dök upp framåt 13 och så kunde vi ses en stund innan jag med en friskvårdstimme i bagaget gav mig av till jobbet.

Här var vi ett litet gäng som gjorde nät och e-tidning, för i morgon kommer inte någon papperstidning. Ett gäng som fick oxfilé med potatisgratäng och grönt plus toast Skagen till förrätt och en glassbåt efteråt. Ni kan se oss här ovan.

Med tanke på hur jag mådde när jag gav mig iväg i dag är jag glad att jag kunde äta av maten och faktiskt också uppskatta den.

Och trots att det var en relativt lugn kväll hade jag att göra nästan hela tiden eftersom jag var ensam reporter. Ett husras i Ryssland var en av de händelser som jag fick skriva långt och mycket om.

Stack emellan med en sak jag börjat redan hemma, nämligen att gå igenom protokollet från förra styrelsemötet och föra in de ändringar som min justerarkollega Carl-Anton hittat, skrev ut det, skrev på det och lade det i ett kuvert.

Och så publicerade vi min artikel om Mars och hur vi människor ska ta oss dit med Andreas Cromnows fina illustration som kom med på ”flaket”. Ni kan se hur det såg ut här nedan och artikeln kan ni läsa här om ni har tillgång till DN.se.

När tolvslaget närmade sig korkade jag upp flaskan med alkoholfri champagne och bjöd mina kamrater när klockan väl slog. Sedan ringde jag Anneli och därefter Niklas och Markus. Pojkarna stod på taket till TT och tittade på fyrverkerierna medan Anneli var ute i trädgården med Thomas och Kristina och småkusinerna.Det pangade ordentligt i bakgrunden när jag pratade med henne.

Det var verkligen skönt att sätta sig i taxin och åka hem, kroppen kändes helt mörbultad och magen började bli allt mera orolig. Hemma var Anneli uppe och vi pratade en stund men sedan blev det sängen så fort det gick. Men, men, jag hade bara hunnit ligga där i tio minuter och var faktiskt på väg att somna, så trött var jag, då Markus ringer och undrar om jag är vaken.

Och det var jag ju. Han och Niklas var på väg hem och undrade om jag kunde komma och plocka upp dem i Barkarby och det kunde jag ju. Så på med kläderna och ut till bilen.

Båda pojkarna hade haft ett bra tolvslag och var nöjda med sin start på det nya året. För mig kändes det allt sämre i kroppen och när jag väl kom i säng en andra gång blev det ingen ro.

Till slut gav jag upp och satte mig och läste.

Mars på flaket.

Möte inför kvällens övningar.

Lars Axelsson tog gruppbilden.

Och här är maten.

Loading