Böckernas hus och Raili i Mariestad

Annelis arm har blivit lite konstigt eftersom bilden är tagen med panoramaläget på.

Efter åtta timmars god sömn blev det frukost på Claes och Åsas veranda följt av Melodikrysset som engagerade de övriga i en timma. Själv jobbade jag på med några intervjufrågor inför nästa vecka. Solen sken glatt och dagen började precis som utlovat.

Peter pratar med Anneli utanför Böckernas hus.

Dagens mål var Mariestad för att träffa Raili men först Tidan och Böckernas hus där jag hade bestämt träff med Peter vilket han givetvis glömt. Så när jag ringde längs vägen fick han avbryta något annat och ge sig iväg för att låsa upp åt oss. Antikvariatet var ju stängt denna midsommardag men nu stod dörrarna öppna och Peter satt utanför och väntade när vi kom.

Uppgörelsen var att han skulle hålla sig undan och tjejerna stanna i bilen medan jag bar in de 24 kassarna och så fick det bli. Peter satte sin stol en bit från vår bil och håll låda med Anneli medan jag bar och gick ett varv för att se om han fått in något nytt. Hittade en upplaga av en Jules Verne-bok som jag saknade och den slog jag till på.

Sedan bar det iväg till Mariestad och Stefan Svensson som var på sitt jobb. Stefan hade köpt ett litet flygande tefat åt mig när han var i Tyskland tidigare i år och nu hämtade jag upp det plus en tidning där jag var intervjuad för en tid sedan. Lite märkligt att tefatet behöver helikopterpropeller men det kanske är en äldre modell. Fint i alla fall och kommer att bli en del av AFU:s samling vad det lider.

Det lilla tefatet från Tyskland.

Jag fick också lite goda råd om hur man bäst ”skannar” diabilder vilket inte alls handlar om att skanna, det går alldeles för långsamt. Istället tipsade Stefan om en tillsats till kameran och ett särskilt objektiv som han använder. Bättre alltså att plåta av bilderna direkt vilket går betydligt snabbare än att skanna.

När vi väl var klara där körde vi till Oxen för att handla frukostmat till i morgon och lunch. Kycklingklubbor med potatissallad för min del och var sin låda med lite olika sallader till tjejerna som vi åt i trädgården utanför vandrarhemmet där vi bor i natt.

Mariestads vandrarhem är ett antal pittoreska faluröda byggnader som har ett par hundra år på nacken. Och det var varmt som en bastu i vårt rum (13 på andra våningen). Först vägrade den lilla bordsfläkten att starta men när den väl fått stå en stund tickade den igång vilket nog var nödvändigt för att överleva natten.

Sedan tog vi bilen till Raili för att prata och fika. Vilket innebar att vi satt på stolar utanför hennes glasade uterum och hon en bit från oss där inne. Kul att se henne igen och roligt att hon var så pigg! När vi åt middag senare på kvällen visade hon dessutom att hon hade god aptit.

Vi satt där lite drygt en timma och kom sedan överens om att hämta henne vid 19 för mat på Sill och dynamit nere i hamnen. Själva tog vi oss till Holmen för en runda minigolf på Golfparkens äventyrsgolf vilket blev en rafflande historia där allt avgjordes på sista hålet där Anneli och jag spikade medan Ylva tappade sin ledning. Så Anneli vann på 41 slag. Banan var rätt kul där hindren mest byggde på samma sorts hinder som riktiga golfbanor erbjuder. Bunkrar och lutande mark.

Efteråt var rätt slaka. Värmen började ta ut sin rätt. Så vi slappade i trettio minuter på rummet innan jag och Anneli plockade upp Raili och sedan anslöt Ylva där vi satt och väntade utanför vandrarhemmet. Sill och dynamit ligger ju bara rakt över gatan med utsikt över hamnen så det tog ingen tid att ta sig dit.

Utanför Sill och dynamit.

Mycket folk men utglesat mellan borden. Kanske inte riktigt det avstånd som myndigheterna vill se men vi hade i alla fall inga andra inpå oss. Om vi ska vara ärliga så var ingen av oss tre hungriga så vi tog utökade förrätter som blev till bra måltider trots allt. Jag och Anneli granskottsgravad lax och Ylva ”Vänerguld” som var löjrom på smörstekt bröd med smetana, gräslök och picklad rödlök. Raili tog smörstekt gös och till detta drack vi var sin av restaurangens egenbryggda öl, ett glas Esplanad Ale.

Efterrätt blev det också, det gick bara inte att undvika den lockande mjölkchokladbrûléen med brynt smörglass som visade sig vara riktigt smarrig.

Varmt och härligt, över 20 grader fram till 21-tiden då vi gick tillbaka genom stan med Raili. Spännande att vandra genom en stad där man växte upp och minnas hus som funnits eller som haft helt andra funktioner en gång i tiden.

Vi ringde hem och pratade med grabbarna som satt och såg på film.

Det blev en lång omväg hem via hamnen och det var en hel del folk ute. När vi kom tillbaka till bodarna slog vi till och köpte med oss några drickor till rummet vilket var en god idé. Fläkten kommer att få gå hela natten om vi ska kunna sova. Frågan är bara om vi kan somna eftersom den bullrar rätt ordentligt.

I säng vid midnatt.

En god Esplanad Ale.
På hemvägen tog vi vägen genom en del av Gamla stan.
Ylva och Anneli utanför vandrarhemmet.
Clara och Åsa innan vi lämnade Örebro.

Loading