Man hoppas ju p\u00e5 underh\u00e5llning n\u00e4r det \u00e4r OS. Sp\u00e4nning och h\u00e5rd kamp, \u00e4nda till slutet. Och det var precis vad vi fick n\u00e4r Sverige stupade p\u00e5 m\u00e5llinjen i herrarnas skidskyttestafett. En trist historia givetvis men sannerligen inte utan dramatik. <\/p>\n
Precis tv\u00e4rtom blev det n\u00e4r Tre Kronor gjorde sitt b\u00e4sta f\u00f6r att sk\u00e4mma ut Sverige i sista gruppspelsmatchen mot Slovakien. H\u00e5gl\u00f6st, oskickligt och utan att k\u00e4mpa lyckades man inte bara misslyckas med allt fram\u00e5t utan sl\u00e4ppte ocks\u00e5 in tre m\u00e5l i baken. Kanske var det planerat, vad ska vi tro efter Bengt-\u00c5ke Gustafssons hj\u00e4rnd\u00f6da uttalande i g\u00e5r, men var det i s\u00e5 fall n\u00f6dv\u00e4ndigt att spela s\u00e5 f\u00f6rtvivlat illa?<\/p>\n
Jag har sv\u00e5rt att tro att Sverige la sig och f\u00f6rlorade medvetet. Inte f\u00f6r att ett svenskt lag inte skulle g\u00f6ra s\u00e5. D\u00e4r \u00e4r vi nog inte b\u00e4ttre \u00e4n andra. Men f\u00f6rs\u00f6ker man f\u00f6rlora m\u00e5ste man v\u00e4l inte visa upp ett spel som sk\u00e4mmer ut hela laget och f\u00e5r enskilda spelare att framst\u00e5 som klantskallar. Det hade ju r\u00e4ckt med att missa m\u00e5l i s\u00e5 fall. Risken \u00e4r att vi inte \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n s\u00e5 h\u00e4r.<\/p>\n
Var uppe p\u00e5 f\u00f6rlaget och l\u00e4mnade lite bilder till Gabriella som sedan ska hamna p\u00e5 omslaget till ett av bokprojekten. Kan k\u00e4nnas lite m\u00e4rkligt att omslaget g\u00f6rs l\u00e5ngt innan en enda rad \u00e4r skriven. Men man f\u00e5r v\u00e4l se det som en utmaning.<\/p>\n
Hade kontakt med dansken Niels Christian Hvidt p\u00e5 mejlen i dag. Hvidt skrev boken ”Mirakler. M\u00f6ten mellan himmel och jord” (Cordia) f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. En riktigt bra bok d\u00e4r den teologie doktorn ber\u00e4ttar om och analyserar en rad mirakel runt om i v\u00e4rlden. Inte minst gr\u00e5tande madonnastatyer vilket f\u00e5ngade mitt intresse. Madonnor har ju en tendens att gr\u00e5ta, och inte s\u00e4llan blod, som ett tecken p\u00e5 att de \u00e4r ledsna \u00f6ver Jesus d\u00f6d p\u00e5 korset. Nu \u00e4r detta ett katolskt fenomen som tas p\u00e5 stort allvar i de l\u00e4nder d\u00e4r den katolska tron \u00e4r stark. I Sverige tillh\u00f6r gr\u00e5tande statyer undantagen \u00e4ven om vi minns Samira i S\u00f6dert\u00e4lje f\u00f6r ett antal \u00e5r sedan.<\/p>\n
Nej, m\u00e5ste koja. H\u00f6rs.<\/p>\n