S\u00e5 har jag d\u00e5 travat omkring i n\u00e5gra \u00e5kercirklar igen. Med bondens tillst\u00e5nd, naturligtvis. Det var n\u00e5gra \u00e5r sedan sist. I b\u00f6rjan av 90-talet, \u00e5tminstone sommartid, uppslukades mycket av b\u00e5de min och andra UFO-Sverigemedlemmars tid av cirkelmysteriet. Telefonen gick varm och vi fl\u00e4ngde land och rike runt f\u00f6r att m\u00e4ta, fotografera och s\u00f6ka efter en f\u00f6rklaring.<\/p>\n
N\u00e5gra somrar hann vi dessutom resa till England, detta cirklarnas Mecka. Tillsammans med H\u00e5kan Ekstrand och min fru Anneli for vi runt p\u00e5 de sm\u00e5 och kurviga landsortsv\u00e4garna i jakt p\u00e5 cirklar. Vi fl\u00f6g med Busty Taylor, cirkelfotograf nummer 1, intervjuade Doug Bower hemma i atelj\u00e9n i Southampton, cirkelmakare nummer 1 och m\u00f6tte vetenskapsm\u00e4n som Terence Meaden, kritiska ufologer som Paul Fuller och Jenny Randles och fick slagruteuppvisning av Richard Andrews.<\/p>\n
Vi m\u00f6tte massor av folk, s\u00e5g m\u00e4ngder av cirklar och \u00e5terv\u00e4nde hem f\u00f6r att n\u00e5gra \u00e5r senare se hur ocks\u00e5 fenomenet i sig f\u00f6ljde efter oss till Sverige.<\/p>\n
Nu har det varit lugnt n\u00e5gra \u00e5r s\u00e5 det var med stort intresse som jag styrde kosan mot Tystberga, norr om Nyk\u00f6ping, tidigare i dag. H\u00e4r skulle det finnas tre formationer varav en hade sk\u00f6rdats av en allt annat \u00e4n glad bonde. Men tv\u00e5 skulle vara kvar. Den ena mitt emot S\u00e4ttersta kyrka. Sv\u00e5rfotograferad eftersom det inte finns n\u00e5gon bra kulle i n\u00e4rheten och kyrkans klocktorn visade sig ha n\u00e5gra bastanta tr\u00e4d som enda utsikt.<\/p>\n
Cirkeln var enkel och gjord som ett ”Happy Face” med leende mun och tre \u00f6gon (f\u00f6r s\u00e4kerhets skull). De som hade gjort den hade anv\u00e4nt sig av ett traktorsp\u00e5r som kunde f\u00f6ra dem ut i f\u00e4ltet utan att l\u00e4mna n\u00e5gra sp\u00e5r. Efter ett samtal med bonden tog jag mig ocks\u00e5 ut f\u00f6r att titta och pl\u00e5ta.<\/p>\n
Men det var den stora formationen lite l\u00e4ngre s\u00f6der ut p\u00e5 samma v\u00e4g p\u00e5 en \u00e5ker tillh\u00f6rande Sv\u00e4rdbro g\u00e5rd och Lars Palm som lockade mest. Med hj\u00e4lp av en l\u00e5nad stege (tack Pia!) tog jag mig upp i ett tr\u00e4d och fick n\u00e5gra hyfsade bilder. Men inuti var de tre sammankopplade cirklarna, med sina olika m\u00f6nster, en besvikelse. Illa upptrampat med gator olika breda och med ett kvargl\u00f6mt hemsnickrat m\u00e5ttsn\u00f6re som tydliga bevis p\u00e5 tillverkarnas framfart.<\/p>\n
N\u00e4r jag \u00e5kte d\u00e4rifr\u00e5n och var p\u00e5 v\u00e4g mot den bro som korsar Europav\u00e4gen fick jag se n\u00e5got i \u00f6gonvr\u00e5n som gjorde mig intresserad. Ett halvcirkelformat m\u00f6nster skymtade p\u00e5 ett f\u00e4lt till v\u00e4nster om bilen. Efter att ha v\u00e4nt och k\u00f6rt fram till en bom vandrade jag upp mot \u00e5kern. Eftersom jag inte hade tillst\u00e5nd gick jag l\u00e4ngs kanten – och se! D\u00e4r fanns \u00e4nnu ett stort piktogram. En vacker komposition med de tre cirklarna sammankopplade i ett sv\u00e4ngt m\u00f6nster.<\/p>\n
Utan tvekan \u00e4r det samma tillverakre bakom dem alla. Bredden p\u00e5 de olika delarna och en del annat talar f\u00f6r det. Liksom placeringen l\u00e4ngs en och samma v\u00e4gstr\u00e4cka med bara n\u00e5gra kilometers mellanrum. Vad ska man s\u00e4ga? Jo, givetvis. Trampa inte upp de stackars b\u00f6ndernas \u00e5krar. Det r\u00f6r sig faktiskt om ren och sk\u00e4r skadeg\u00f6relse \u00e4ven om n\u00e5gra m\u00f6nster blir vackra att se p\u00e5.<\/p>\n