Fortsatt UA-jobb och väntan på paket

Kvällsmat framför teven.

Att vänta på paket från USA är att vänta länge. Och i dag har jag haft flera kontakter med en orolig Rick Hilberg som undrar om hans sändning med tidskrifter kommit fram än. Det har den inte, fick jag berätta. Och vad värre var är att spårningsnumret på paketet inte ger någon antydan till var det kan befinna sig.

Att få post från utlandet i dessa coronatider är tålamodsprövande. Det tar inte bara veckor utan månader att få hit något man köpt på till exempel Ebay. Till slut hinner man glömma att man köpt något över huvud taget.

Jobbade på en del med UFO-Aktuellt under förmiddagen också. Framåt dagen fick jag korr på ett antal sidor mejlat till mig från Stefan som hade hunnit med rätt mycket.

Och så kom Uffe och Johan, snickarna, tillbaka för att sätta fast vår stupränna som hade lossnat och hamnat i vattentunnan efter deras arbete här i veckan som gick. De dök upp redan vid 9 så jag gick ut och pratade med dem en stund medan de fixade fast röret som förhoppningsvis ska sitta fast den här gången.

Jobbdagen började ganska intensivt med flera snabba nyheter att ta tag i. Och framåt tidiga kvällen ställde Trumpen till det så att jag fick äta min biff med lök framför teven. Hans tal utanför Vita huset, som visade sig bli ett kampanjtal istället för ett Labor Day-tal, försenades 45 minuter så det var bara att sitta och vänta. Som tur var förbarmade sig Mia över mig och gick och hämtade maten på Lilla Asien.

Innan jag gick hem fick jag in en ”ufo”-rapport. Men som så ofta var det en ljusprick som kan vara lite av varje. Tyvärr saknar dessa observationer informationsvärde, man lär sig inget av dem och kan egentligen inte säga något säkert om man inte får exakt position och tid. Och det har inte alltid folk.

Tog med mig konversationen ut i taxin och fortsatte diskutera med mannen via telefonen och till slut var vi överens om att det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att bedöma om ett lysande fenomen som sveper fram över himlen är högt upp eller lågt. Här handlar det mer om känsla än om att kunna göra en riktig bedömning.

Pratade med Niklas en stund också. Han har fortfarande ont i benet efter cykelolyckan men nu har allt blod som koagulerade i ljumsken tagit sig ned till knät som svullnat lite. Men det blir sakta bättre även om det nog tar några veckor till innan han är tillbaka i samma form som föreolyckan.

Hem först en bra stund efter 01. Då hade jag haft en trevlig pratstund med taxikillen också.

Och vad väntade i brevlåda om inte en avi från USA! Så nu kan Rick andas ut. Jag mejlade honom på stört och skickade med en bild på avin.

 83 total views,  2 views today