Efter att jag plockat upp Ylva och Niklas hemma hos sig hämtade jag Anneli på vägen nära där vi bor och sedan körde vi till Viksjö GK där det vankades julbord. Markus brukar hjälpa till med att duka fram och ta bort men i dag var han ledig från sina plikter och vi kunde äta tillsammans hela familjen inklusive Ylva.

Det var fullsatt och till och med andra våningen användes men vi fick ett bra bord i ett hörn, lite avskilt men nära till maten. Och precis som förra året var det ett väldigt urval och efger några vändor var paltkoman nära.

Bra sillar och en del fint vilt och sedan goda köttbullar och Janssons som avslutning innan vi gick vidare till efterrätterna och godiset. Julmust hela vägen blev det och det är aldrig fel till ett julbord.

Markus har samma rykte om sig som jag när jag var ung, att äta nästan hur mycket som helst. Hans arbetskamrater, som jobbade i dag, kom fram och undrade hur det hade varit när han var mindre och vi kunde bekräfta att det var precis som nu.

Mätta och nöjda tackade vi som sista gäster för oss efter två timmars ätande och jag körde Niklas och Ylva till pendeln och följde sedan med Anneli till Jakobsbergs centrum där hon skulle hämta ut sina nya glasögon.

Hemma igen blev det fåtöljen en stund och sedan körde Anneli till yogan medan jag kopplade upp mig så att jag och Tobias kunde spela in en podd för UFO-Sverige. Det var ett tag sedan vi gjorde podd senast så det var verkligen på tiden.

Vi blev båda lite överraskade när Skype inte längre fungerade men hade vi läst nyheterna så hade vi sett att Microsoft som äger tjänsten stängde den i maj. Nu fick jag länka ihop oss med mitt betal-Zoom och det gick givetvis lika bra.

Det blev väl cirka 45 minuters samtal, kanske något mindre, och podden kommer att läggas ut under morgondagen trodde Tobias.

När Anneli kom hem hade jag kycklingen och riset nästan klart och sedan kunde vi äta tillsammans. När hon gick och lade sig satte jag mig och skrev en massa julkort som Anneli får signera i morgon. Men än är vi inte klara.

Jag tog också en sväng till med mina Jules Verne-böcker men inte heller där blev jag klar i dag.

En glad nyhet, som vi visste var på gång, var att Fred och Björn växlade ringar och lovade sig till varandra i kväll. Förlovade alltså. Så fint och så härligt att två underbara människor nu har hittat en väg framåt i livet tillsammans. Jag är så glad över att ha lärt känna dem!

Sängen väntade 00.30.