Efter några timmars jobb vid datorn styrde jag kosan till Komethallen för att möta Stefan i en sedvanlig holmgång. Och jag behövde verkligen vinna den här matchen för att inte halka ohjälpligt efter i statistiken för i år.

Och det gick faktiskt bra trots en stel rygg efter allt för mycket bokbärande den senaste veckan. Rätt kul match faktiskt då det slutade jämnt 15–13, 15–11 och 15–13 i min favör men som vanligt svängde det ordentligt innan vi nådde 15.

Hemma väntade Anneli med en smaskig räksallad som vi och Niklas, som bott över i natt, intog på verandan i sommarvärmen.

På eftermiddagen jobbade jag vidare med en text som Mikael Karlsson skrivit om medlemsmötet i Malmö den 15 september. Just nu kan ni läsa en text om hur ni anmäler er på flaket på ufo.se. Det vore roligt om vi fyller de 50 platserna då målet är att vi kanske, kanske ska kunna få igång en lokalgrupp i Malmö.

Har också jobbat på med min kommande bok ”Världsrymden anfaller” där jag hunnit en bra bit under dagen. Större delen av eftermiddagen har gått åt till detta. Men det blev också en frimärkspaus. Sådana behövs också.

Och sedan fortsatte jag att skriva under kvällen efter att ha kört Niklas hem till sig. ”Skönt att äntligen få sova i sin egen säng”, konstaterade han när vi skildes åt vid hissen. Det kan jag förstå.

Mitt fokus har varit att uppdatera en del kapitel som är i behov av detta och jag har arbetat mycket med kapitlet om isklumpar som faller från skyn. Ett kul fenomen. Men också ett om skyfall och översvämningar.

Anneli har jobbat en stund i trädgården och också lagat en supergod kyckling som vi åt till kvällsmat. Hon mår mycket bättre i dag och visar inte längre några covidsymtom och har ingen feber. Och ännu så länge verkar jag ha klarat mig, ta i trä!

Strax före midnatt kände jag mig nöjd och stängde butiken.