Vaknade 06.30 och någon timma senare pratade jag med Anneli en stund på Messenger. Hon verkade ha det bra och hade bakat lussebullar och träffat Markus under dagen.

När jag gick upp hade Fred redan gett sig ut på stan eftersom han vaknat vid 04. Men tillsammans med Felix strålade vi samman på Denny’s för att äta frukost i form av blåbärspannkakor, rösti, ägg, bacon och juice. Gick på nästan 200 kronor.

Medan de övriga var ute för att filma lite på strippen satte jag mig och jobbade vidare på boken på hotellrummet. Jag hade ju en del att uppdatera i Area 51-kapitlet och nu blev det gjort.

Lätt mulet ute och ingen jättevärme men helt okej för att vara november och för oss som kommer från lite nordligare breddgrader.

Vid 11-tiden checkade vi ut och sedan gick vi raka vägen till en thairestaurang som ligger inne på det enorma hotellet. Felix var redan där och hade beställt mat till oss alla, sedan var det bara att plocka och blanda.

Så mycket mer hann vi inte innan det var läge att ta hyrbilarna ut till flygplatsen och lämnade tillbaka dem där. Fia klagade på att vi fått en felindikering för ett läckande däck under gårdagen och fick ned priset på hyran för den saken. Senare visade det sig att vi faktiskt haft en minipunka på det.

Vi var sex personer som skulle flyga till San Francisco och vi hade massor av bagage eftersom filmutrustningen tog upp ett antal stora väskor bara den. Efter att ha fått hjälp av en dam på United, som vi flyger med i dag, kunde jag och Fred lämna in våra väskor och snart var vi klara allihop och kunde vandra bort till det obemannade tåget som tog oss till D-terminalen.

Där gick inte allt lika bra eftersom Markus inte blev insläppt till säkerhetskontrollen då hans namn inte dök upp bland de incheckade. Så han fick helt enkelt gå tillbaka till flygbolagets disk igen och börja om. Men han kom med till slut.

Flygningen till San Francisco tog 90 korta minuter som jag ägnade åt att läsa min bok om orkanen 1900. Att titta ut var inte något större alternativ eftersom det var mulet i princip hela vägen utom alldeles i början och i slutet när vi skulle landa.

Det regnade lätt när vi landade men då vi hämtat våra nya hyrbilar och gett oss ut i trafiken mot Creekside Inn i Palo Alto hade det slutat.

Det var en bit att köra för Fia inna vi kom fram till hotellet men incheckningen gick snabbt och snart var jag och Fred installerade på vårt rum som var lite lurigt att hitta till. Vi hade bestämt att samlas igen så snart som möjligt för att gå till en mexikansk restaurang, Celias, fem minuter bort.

Den visade sig vara en gemytlig restaurang med 80 år på nacken och där åt vi stora tallrikar med enchiladas och annat gott.

Vid 22-tiden var vi tillbaka på hotellet som hade en mikro på rummet vilket var bra för min rygg. Äntligen kom värmepåsen till användning.