I dag fyller Anders Liljegren 75 år och jag hoppas att riktigt många passar på att fira denne pionjär och arbetsmyra som ser till att AFU blivit en riktig arbetsplats. Anders var en av tre (Håkan Blomqvist och Kjell Jonsson) som skapade arkivet 1973, då under annat namn och inte alls med de stora ambitioner som sedan har vuxit fram.

Ska vi summera det enkelt så hade AFU inte funnits och utvecklats om det inte vore för Anders som inte bara ser till att ekonomin redovisas på rätt sätt utan tar hand om vår personal och organiserar våra ständigt växande samlingar.

Svenska ufologer och alla intresserade av det oförklarade är honom skyldiga oändligt mycket. Att han liksom jag har ett sidointresse (stora fartyg med stora laster) är också viktigt. Vi behöver alla ett andningshål när ufona ibland tar för stor plats i våra liv.

Men just nu går det så himla bra för AFU och vi se framtiden an med stor tillförsikt. Efter många års kämpande ser vi för första gången på allvar att våra drömmar om en enda stor lokal med ett besökscentrum och utställning faktiskt kan bli verklighet. Och att som Anders ha fått vara med om den resan är något vi alla unnar honom.

Ett stort grattis, Anders! Vi fortsätter på den inslagna vägen.

Här i Skälby öppnade vi morgonen med dubbla frukostar, en första i min ensamhet och i all sin enkelhet, den andra med full personal i köket och med stekta bacon och äggröra plus mycket annat som resultat. Solen skiner och det skulle bli en bra dag med teaterbesök (”Amadeus” på Stadsteatern) och grillmiddag hemma hos oss på slutet.

”Amadeus” var magiskt bra men underbar operasång, suveränt skådespeleri och en tät och sammanhållen pjäs som bara flög iväg trots över tre timmar på scenen.

Paus var det också och då åt vi mackor och drack bubbel i baren. Inte billigt men trevligt.

Det var fullsatt i salongen och många hade givetvis sett filmen ”Amadeus” i mitten av 80-talet eller på teve senare. Och pjäsen innehöll mycket av det vi kunde känna igen men var faktiskt bättre i mångt och mycket.

Vi satt riktigt bra på sjunde raden som har blivit vår favoritrad på Stadsteatern eftersom det är den första rad som är lite upphöjd så att man ser bra över alla andra framför.

När vi kom tillbaka hem satte vi oss på verandan och nu hade vädergudarna blivit goda. Varmt och skönt och ingen blåst. Vi tog var sin drink och när Ylva och Markus också hade anslutit satte vi igång grillen medan Anneli lade sista handen vid potatissalladen. Jag grillade 16 färskkorvar som gick åt till sista korv.

Till efterrätt blev det först ostbricka och sedan en ljuvlig tiramisu som Anneli gjort.

Visserligen åt vi inne men vi kunde ha dörren öppen ut nästan hela kvällen. Nu känns det som att sommaren faktiskt är på väg.

Den här mycket lyckade dagen avslutades med några partier ”Hjärter 7” där vinnarna och sistaplaceringarna gick varvet runt. Kul hade vi! Vid midnatt hade alla gått till sina sängar för alla kommer att sova över tills i morgon.