månadsarkiv: januari 2024

Timslångt ifosamtal och artikelskrivande

En av bilderna från Fiskebäck.

Under förmiddagen ringde jag Fred Andersson för att få tillgång till en bild som han tog när vi filmade i Vallentuna. Eftersom jag och Tobias jobbar med några rollupper om vågen 1974 tyckte jag att den kunde passa. När jag fått den kunde jag gå igenom Tobias korrade version av rollupperna och fixa lite med dem och nu får han ta dem ett varv till.

Pratade också med Håkan Blomqvist, också om Vallentuna. Efter lite efterforskande och ett samtal till Folkbokföringsregistret stod det klart att Gösta Häger fortfarande är i livet. Fyller 97 i år! Det var ju Häger som påstod att han blev ombordtagen på en farkost från en annan värld då 1974.

Sedan blev det badminton med Stefan som fick komma och hämta mig eftersom Anneli hade bilen. Iskallt ute! Men det var rätt iskallt inne också om man ska se till mitt spel för efter att ha kämpat mig till 16–14 i första set klickade inte mycket rätt och det blev 4–15 och 9–15. Roligt i alla fall att ett par som spelade på en bana intill kom fram till oss och undrade om vi ville köra lite dubbel mot dem. Så det gjorde vi. Vinst med 11–4 utan att vi förtog oss.

Efter lunch i form av rester hemma jobbade jag på och skrev en artikel till Historiska brott & mysterier som tog ett par timmar att få ihop. Ett par bilder kunde jag skicka med också men redaktören brukar ha tillgång till bra illustrationsmaterial också.

Jag ägnade också en kort stund åt att svara på Rapport-Nytts ”Dagens fråga” som Malin Viklander skickade mig. Den handlade om AFU och vad jag svarade får ni läsa i nästa nummer.

Har också svarat på ett mejl från några elever som undrar om AFU vill ha hjälp med skanning, och det vill vi ju, ett från ett museum som vill ha ett föredrag under sportlovet, ett från en arrangör i Mellansverige som vill ha både föredrag och utställning senare i vår och ett från en vän som ska vara med i en podd och som ville ha goda råd. Bland mycket annat.

Här skannas det grönt.

Har också varit iväg till Coop för att handla med Anneli. Ingen storhandling men behövlig. Alltid trevligt att gå omkring i butiken, nästan lite kontemplativt. Och nu på kvällen hade tempen sjunkit till minus 13.

Månen och Jupiter plus en del reflexer i linsen.

När vi kom hängde månen och Jupiter vackert på himlen så jag var tvungen att ta ett kort. Som fylldes av linsreflexer från lamporna nedanför.

Från tomten. Men en grön reflex från månen är kvar.

Så när vi kom hem tog jag en ny bild från tomten och där blev det lite lugnare på himlen. Eftersom det var så kallt lämnade vi alla matkassarna på trappan medan vi gick in och plockade ut granen från sin fot och sedan sågade den i mindre bitar som gick ned i komposttunnan eftersom vi missat att boka hämtning av den i år.

Frusen Anneli.

Kvällen blev en massa mejlsvarande men också god torsk med ostgratinering som Anneli mästrar i och jag hann även se andra halvlek Tyskland–Frankrike i handbolls-EM. Men mesta tiden – långt över en timma – ägnade jag åt en man som ringde redan i går och nu ville diskutera vad det var han och dottern såg och filmade i Fiskebäck på Västkusen den 26 december efter 19 på kvällen.

Ni kan se en av bilderna högst upp i bloggen.

De båda tog flera filmer och bilder och på dem ser man i princip en ljuspunkt som ibland kommer i oskärpa så att den ser ut att närma sig, vilket många tror. Problemet är att de båda gick en runda som gjorde att de under långa stunder inte hade riktigt koll på väderstrecken. Men huvudriktningen de tittade i var åt sydsydväst – precis där Jupiter fanns just då. Och lyste mycket starkt.

Mannen var både vettig och utan några förutfattade meningar om vad de sett, ödmjuk och aldrig påstridig. Men det stod klart att han och dottern upplevde det de såg under någon timma som något utöver det vanliga.

Han tyckte också att flera föremål rörde sig över himlen vilket man inte ser på filmerna. Däremot rör sig moln på ett sätt som nog kan få stjärnor och planeter att verka som om de rörde sig. Men de båda spg också ett par ljus på marken och något som han tyckte liknande en farkost i en kort sekvens i en av filmerna. Den såg jag aldrig. Däremot ljusen.

Summa summarum var det svårt att säga vad dessa ljus kunde ha varit men det gick en väg där så man vet aldrig. I vilket fall var vi överens om att en del av filmerna säkert visade Jupiter. Inte minst för att han och dottern aldrig såg planeten (eftersom de tog den för ett ufo) men att det var omöjligt för mig att så här långt efteråt kunna säga säkert vad det var som lyste på marken.

Inget superfall, det kan man inte säga. Men mannen var ändå glad att jag tog mig tid med honom.

Efter handbollen blev det datorn igen och sedan sängen.

Loading