I dag var det bara att tacksägelse upp i hyfsad tid så att jag och Anneli kunde köra ned till Mariestad, men första anhalt blev Böckernas hus i Tidan där vi lämnade 27 kassar med böcker som Daniel ska gå igenom när han är tillbaka från semestern.

Efter mat hos Annelis mamma tog jag bilen till Henry Svensson och hans sambo Barbro, som ni kan se på bilden ovan. Det är alltid speciellt att träffa Henry eftersom vi har så mycket historia gemensamt. Vi satte oss och pratade en timma med den obligatoriska kalla läsken. Men sedan satte vi oss i bilen alla tre för att göra det jag kommit hit för, åka till Henrys gamla hus på Stocholmsvägen där jag suttit så många gånger och pratat eller varit med när Henry pratat ufo på 80-metersbandet.

I mer än 90 minuter gick vi sedan igenom hans papper och böcker och jag fick ta det jag ville för att spara på AFU. Det jag framförallt var ute efter var Henrys loggböcker från amatörradiosändningarna på 70-talet och hans anteckningar från föredrag och undersökningar. Och Henry var både välvillig och hjälpsam vilket gjorde att jag kunde få ta det jag ville.

Det här är en viktig del av svensk ufohistoria och en viktig del av min egen. När jag blev intresserad av dessa svårfångade fenomen i början av 70-talet så dök Henry upp som en gubben i lådan. Trots att jag växt upp i Mariestad så hade jag ingen aning om att här bodde en man som hade undersökt en rad av de mest kända svenska ufofallen.

Med tiden blev vi vänner och kompanjoner och jag följde som 16-åring ofta med Henry på hans resor till de olika föredrag han höll. Vi har inte alltid varit överens när gällt tolkningarna av en del fall och under en period var våra relationer frostiga. Men nu är de bara bra och det är ett nöje att ses och pratas vid.

När vi skildes åt var vi överens om att ses igen i mitten av nästa månad då jag är i Mariestad igen för att hålla föredrag.

På vägen från Henry plockade jag upp Anneli som befann sig på Stockholmsvägen och efter att ha lämnat av Barbro vid Oxen för att handla och sedan åkte vi tillbaka till Raili eller rättare sagt till hennes nyblivna granne, Bosse Magnusson som flyttat in i huset intill på samma gata. Och snacka om en fin lägenhet! Ett av rummen var på 80 kvadrat med ett stort burspråk och 3,20 i tak. Härligt! Här ska vi absolut ha vinterns grabbsittning.

Sedan blev det fotboll, en rysarsemifinal i EM-fotbollen mellan Sverige och Tyskland. Och det gick som vanligt, Tyskland vann. Trist, trist.

Men kvällen avslutades i Dunderhult hemma hos Mikael och Lena där vi ska bo i natt och där Niklas redan bor sedan en natt.

Jag och Henry framför hans hus på Stockholmsvägen 81.

Bosse är nöjd med sin nya lägenhet.