Göteborg och Bruce

Bruce fångad från läktaren med mobil och kikare.

Efter frukost hos Lena i Dunderhult med sol och blå himmel åkte till Göteborg för kvällens konsert med Bruce Springsteen. SMHI varnade för regn vilket lät lite olycksbådande så räknade med att bli våta. Det här är min fjärde Springsteenkonsert:

3 maj 1981: Scandinavium, Göteborg
2 juli 1988: Stockholms stadion
11 maj 2013: Friends Arena, Solna
26 juni 2023: Ullevi, Göteborg

Minnen från fyra konserter.

Det gick bra att hitta parkering i Nordstan och sedan vandrade vi till Eggers för att äta lunch i deras ”kuvös”; den glasade delen av restaurangen som var stekhet denna dag. Att vi fick ett fönsterbord gjorde inte saken mindre tryckande.

Var sin ipa på Eggers.

Tjejerna tog in var sin gravad lax och en ipa var medan jag höll mig till bubbelvatten men kompenserade den med en stor räkmacka som var god men inte särskilt speciell.

Utanför strömmade det folk och dessutom började molnen bli allt mörkare och när vår vän Caroline dök och vi alla fyra vandrade mot Trädgårdsföreningen och Rosenkaféet för att äta glass utom hus, då såg det riktigt oroväckande ut.

Glass på Trädgårdsföreningen.

Medan jag satt där och åt min Klings Glass ”Basse” (Anneli tog en Medeiratopp) ringde en föredragsbokare från Lund och hade vimsat till det lite med ett datum men efter lite letande i telefonen och kontrollprat så löste vi den saken.

Nästa etapp var Glenn Sportbar på Skånegatan 1, mitt emot Ullevi. Då hade det börjat regna och Ylva tvingats investera i en regn poncho för en hundring. Jag hade en till låns av Lena och Anneli en egen. Det hade också börjat blåsa så att jag tappade kepsen och ett vänligt par en bit bort fick stoppa den.

På sportbaren var det knökfullt och vi fick stå nästan mitt i gången där alla sprang fram och tillbaka. Men det dög bra för att skydda oss från regnet. Vi blev där en bra stund, pratade och passade på att utnyttja dess faciliteter. Kön till damernas var säkert tjugo minuter medan herrarnas var noll.

Utanför fortsatte regnet att strila ned och vi kunde se en jättekö in på arenan på andra sidan gatan. Men till slut tyckte också vi att det var dags att gå och sa hej till Caroline som cyklade hem på sin elcykel.

Säkerhetskontrollen gick supersnabbt även om de tog våra korkar ifrån oss på de tomma vattenflaskor vi hade med oss i våra väskor. Varför? Man kan undra. Skälet ska väl vara att man inte ska kunna fylla flaskan med vätska och sedan kasta den som ett vapen har vi förstått, men vill man det (och det vill man ju inte) så är det ju bara att gömma en extra kork och ta med sig.

Vi hade egentligen ingen aning om var våra sittplatser på rad 21 på läktaren var placerade men det visade sig att de var både under tak och bra på alla andra vis. Vi såg scenen lite från sidan men väldigt bra och när konserten väl började lite försenad nästan två timmar efter det att vi kommit in var vi mycket nöjda.

Förutom att Ylva, och lite jag, fick Coca-Cola över våra ryggar när en man, som givetvis inte hade någon kork på sin flaska heller, råkade hälla ut en del av den över oss.

Bruce var ofta framme hos ståplatspubliken till dess stora glädje.

Strax före 20.30 drog Bruce Springsteen igång och då hade vi kunna se honom och bandet vandra in bakom scenen från sina loger och hunnit jubla innan andra delar av publiken fick syn på dem. Dessutom hade vi en energisk klack som drog igång vågen gång på gång lite längre till vänster om oss så det var bra fart redan från början.

Vi hade plockat med en kikare och den kom väl till pass. Riktigt bra idé faktiskt. Dessutom lyckades jag använda den som teleobjektiv till mobilen och kunde ta bilden högst upp i bloggen. På bilden här nedan ser ni hur långt till scenen det egentligen var.

Ljudet var också bra där vi satt och trots att vi var en bit upp så var det inget som vi kunde klaga på.

Born to run på Ullevi.

Summa summarum blev det en fantastisk konsert som överträffade våra förväntningar. Och det blev inte en droppe regn under konserten. Dessutom satt vi alltså bättre än vad vi hade trott.

Många av låtarna kom från senare plattor men det gjorde verkligen inget eftersom de var bra och Bruce hela tiden bjöd på sig själv från scenen. Och fullsatt, alltså en bra bit över 60 000 personer. Vilka låtar han spelade kan ni se på listan sist på sidan.

Kvällens bästa låt var kanske ”The River” men det var många som verkligen drog med publiken. Och när ”Born to run” kom bland extranumren kunde jag inte låta bli att filma eftersom den låten satt sig ordentligt hos mig. Och hans version av Patti Smiths ”Because the night” var riktigt fin.

Vi var helt enkelt supernöjda och hade en toppenkväll.

När alla extranummer var klara och vi vandrade ut för att köpa var sin dyr korv på vägen mot bilen fanns det mycket positivt att tänka tillbaka på. Trots att vi inte lyckades betala i p-huset (fick göra det från Lenas) och att jag missade en mindre gata vid utfarten från Nordstan var det inget som grumlade den positiva bilden.

Vi var en mindre karavan som ringlade längs alla vägarbetena längs Europavägen medan regnet nu bestämt sig för att vräka ned. Tjejerna somnade en stund och det var skönt att vara tillbaka hos Lena i Dunderhult vid 02.20. Sedan blev det sova.

Konserten närmar sig sitt slut.

Här är kvällens låtar hämtade från sajten Setlist.fm:
My Love Will Not Let You Down
Death to My Hometown
No Surrender
Ghosts
Prove It All Night
Letter to You
The Promised Land
Out in the Street
Kitty’s Back
Nightshift (Commodores cover)
Mary’s Place (Bruce says happy birthday to a fan)
Racing in the Street (tour debut; first time since 2017)
The River
Last Man Standing (acoustic with Barry Danielian on trumpet)
Backstreets
Because the Night (Patti Smith Group cover)
She’s the One
Wrecking Ball
The Rising
Badlands

Extralåtar:
Born in the U.S.A.
Born to Run
Bobby Jean
Glory Days
Dancing in the Dark (followed by Band Introductions)
Tenth Avenue Freeze-Out (pictures of Danny Federici… more )
I’ll See You in My Dreams (solo acoustic)

Loading