Tidig morgon med Piteå-Tidningen

Hade tänkt sova till 9 åtminstone men redan före 08.30 ringde en glad reporter på Piteå-Tidningen och ville intervjua mig och ufo i Norrbotten och vårt sökande uppe i Nammajaure. Så det var bara att hoppa ur sängen och fokusera lite.

Nu var det i och för sig bra att jag kom upp för det skapade tid till bokjobbande och i dag har jag 37 kapitel helt klara, 5 som är nästan helt klara och 8 som väntar på att skrivas. Som vanligt har jag ringt ett antal samtal för att intervjua folk vars röster som jag behöver i boken. Men jag försöker även att hitta bilder på en del observatörer och i dag fick jag napp på en som jag har velat komma åt länge.

En sväng har jag i alla fall kommit ut i dag då bilen var färdig på verkstaden och de nya bromsbackarna på plats. Nu kan det springa ut nya katter på vägen och jag kommer att kunna bromsa också den här gången.

I kväll var MUFON:s representant i Sverige, Andrew Perry, med i en inspelad intervju i programmet ”Verkligheten” i P3. Andrew, som är en trevlig kille, skötte sig bra hela programmet. Det är bara synd att rubriken på SR:s sajt blir ”UFO-jägaren: Det har en stollestämpel” – för det har faktiskt inte ufoundersökningar längre. Tvärtom har UFO-Sverige målmedvetet under många år arbetat på att tvätta bort just detta och faktiskt också lyckats.

Andrew samarbetar med UFO-Sverige och jag är säker på att han också kommer att kunna tillföra vår verksamhet en del nytt kunnande.

Härom dagen lade UFO-Sverige ut en länk till ETC och en krönika om konspirationsteorier som är intressant men lite tunn. När krönikören dessutom går in på Isaac Asimovs framtidsprofetior från 1964 så kanske det blir lite knepigt eftersom bland annat videosamtalen förutsades av det sena 1800-talets sf-författare också. Det gäller att kunna sin historia när man sätter saker på pränt.

När jag inte har skrivit så har jag gått igenom en stor hög med papper i jakt på en uppgift som jag inte lyckades hitta. Illa. Å andra sidan fick jag högen sorterad på ett sätt som underlättar livet lite längre fram, det är ju också bra.

Och så är ju jag och pojkarna ensamma eftersom Anneli rymt till Italien. Det går bra än så länge. Alla blommorna lever.

Loading