På förmiddagen, efter frukost, körde jag till Arlandas terminal 5 för att hämta Niklas som rätt trött i luvan hade flugit från Washington D. C. hela natten via Köpenhamn. Han var rekordsnabbt ute från terminalen och sedan körde vi hemåt.
Egentligen hade jag tänkt köra Niklas till sitt men han sa att han ville hänga med hem till mig och Anneli för att tvätta och vila. Så så blev det. Förutom att jag på vägen in mot stan fick ett mejl från Cilla på Semic om att mina böcker nu äntligen hade kommit.
Då tog vi vägen dit och lastade in böckerna i bilen vilket gick med lite skohornsplanering. Skönt att de äntligen kom, jag skulle ha fått dem i fredags men det blev något strul med leveransen från lagret.
Nu var detta kanske inte vad Niklas hade önskat sig, trött som han var efter att ha sovit illa på vägen över Atlanten, men han klagade inte och när vi kom hem kånkade vi ut alla lådorna och ställde dem i vardagsrummet där jag sedan kom att tillbringa i princip hela dagen.
För nu skulle drygt hundra böcker signeras och paketeras ett par hundra till bara paketeras efter att alla fått adresslappar ditklistrade med RX-lim och sedan också frimärken ditsatta.
Till en början var jag ensam om att göra allt detta men efter ett tag ryckte Anneli och Niklas in för att hjälpa mig. Ändå hann vi inte klart med allt innan posten stängde så resterande bokpaket får jag köra dit i morgon.
Jag var lite orolig för att personalen på Företagscenter inte skulle känna igen de frimärken från 1981 som jag använde och som gjorde att jag kunde skicka ut alla paketen betydligt billigare än om jag köpt nya frimärken. Men det gjorde de! Så jag hivade upp böcker till Niklas som lastade en stor bur alldeles full innan vi var klara.
Väl hemma igen fortsatte jag att skriva hälsningar i en massa böcker och att packa dem i de vadderade kuverten, bara för att upptäcka att frimärkena tog slut! Så jag mejlade den man i Skaraborg som jag köpte de första frimärkena från och beställde fler, nu kommer de om ett par dagar.
Framåt 18.30-tiden blev det så mat som Anneli och Niklas fixat och sedan fortsatte jag med bokjobbet. Tittade en stund på dokumentären om MH370, som var intressant, och sedan blev det datorn en stund.
Sist på dagen fick jag veta av Mats att Bevan Berthelsen gått bort i dag. En av UFO-Sveriges mest profilrika ordföranden och en person som betytt oerhört mycket för att göra föreningen demokratisk och till en folkrörelse. Jag ringde honom med jämna mellanrum men under de senaste åren gick det inte längre att föra ett samtal med Bevan. Denne man så rik på historier och minnen!
Han kommer att bli ihågkommen som en av de absolut viktigaste personerna i UFO-Sveriges historia. Saknad!