I dag landade vi i Bologna i Italien för några dagars semester. Känns nästan lite overkligt att inte ha en full kalender några dagar. Jag och Anneli ska ta dagarna här som de kommer, gå på stan, äta gott och gå på museer och titta på sevärdheter.

Vi gick i alla fall upp 06 och en dryg timme senare kom Markus och hämtade oss för att köra oss till terminal 5. Vi reser med lätt bagage så det var inga väskor att checka in. Det blev inte raka vägen precis då det blev en längre mellanlandning på Gardermoen i Oslo. Så blir det när man flyger med Norwegian.

Min reslektyr blev ”Starman” av Jamie Doran och Piers Bizony som jag rotade fram ur mitt bibliotek i källaren i går. Och vilken bok! Den handlar om världens första person i rymden, Jurij Gagarin, och jag har sällan läst en så intressant och välundersökt bok. Full av nya detaljer och massor av intervjuer med dme som var med. Helt underbar och så svår att sluta läsa.

Så när jag inte sov, för det var en kort natt, läste jag på vägen mot Norge.

Vi blir alltså borta över min inte särskilt jämna födelsedag på lördag. Och det blir bara bra. När vi nådde Gardermoen köpte vi lite smått att äta men vi hade också egna mackor med, för dyrt är det.

12.10 lyfte vi så från Norge och under resan passerade vi Alperna där en spännande skugga från en kondensstrimma dök upp. Ni kan se den här ovan, Annars fortsatte jag läsa men 14.40 var det dags att landa på flygplatsen i Bologna.

Anneli hade kollat att det skulle gå ett tåg in till stan så vi gick raka vägen till monorailen bara för att mötas av en oändligt lång kö. Som vi stod i en liten stund innan vi upptäckte att det fanns en biljettautomat strax intill. Också dit var det kö men inte lika oändlig.

De flesta före mig hade problem med att betala men innan jag hann fram (tack för det) kom det en ansvarig och sa att kön till tåget var en timma! När jag frågade henne visade det sig att det också gick bussar så hon visade oss och en annan liten tapper skar vägen förbi hela kön och fram till en hiss som tog oss ned till busstoppet.

Där rusade vi ombord på en redan överfull buss som under 35 minuter körde oss packade sillar in mot centrala Bologna. Jag har sällan stått så trångt. Mwen billigt blev det. Någon betalning var omöjlig att genomföra så när vi gick av vid en hållplats som vi inte hade en susning var den låg i stan hade vi sparat nästan 300 kronor som tåget hade kostat.

Nu visade det sig att den hållplatsen var helt perfekt och att vårt rum låg bara några minuter bort på Guglielmo Marconi-gatan. Solen sken och det var 18 grader i luften. Anneli hade hyrt in oss i en lägenhet någon våning upp och den var fin och bra på alla vis.

Efter en dusch gick vi ned på gatan och satte oss på första bästa bar för att få något att dricka. Då hade jag hunnit få ett samtal från en folkhögskola som jobbade med att skapa spel av olika slag och nu ville de göra något med ufofall. Jag kommer att hjälpa dem när jag kommer hem.

Vi hamnade alltså på Mio Bar på Via Marconi 1 som visade sig vara ett riktigt lyckokast. Anneli beställde en Negroni och jag en Hendricks med FeverTree. Då fick jag veta att vi också fick lite tilltugg om vi så ville och det tackade vi ja till. Ingen av oss hade räknat med något speciellt så när plattan med hur många bitar av pizza och allt möjligt kom in var det en fullvärdig måltid.

Vi satt där en bra stund och läste eller kikade i telefonen innan vi vandrade upp i stan för at gå till den adress som Anneli hade tänkt att bo på när hon ska tillbaka till Bologna i höst för att plugga italienska. Det tog en kvart att gå dit och väl framme ringde Anneli på porttelefonen och även på mobilen men utan reaktion.

Men nästa gång hon ringde på svarade damen som skulle bli hennes värdinna och det blev ett lätt stolpigt samtal på italienska eftersom inte kunde ett ord engelska. Anneli lyckades i alla fall förstå att damen satt på sin veranda men hur hon än försökte lyckades hon inte få henne att komma ner så att Anneli kunde få ta en titt på lägenheten.

Till slut gav vi upp och gick. Målet var Ristorante il Cantuccio på Via Volturno 4 men vi var lite tidiga så det blev ett varv runt kvarteret och ett depåstopp på en enkel bar, Bar Igea, på Via Indipendenza 36 där jag tog en öl och Anneli lite bubbel. Men 19.30 var vi tillbaka på restaurangen och nu gick det bra att slå oss ner.

Det var inte många själar på restaurangen och under de timmar vi satt där kom det bara några sällskap till. Men det var en ljus och fin restaurang där vi tog in en halv hummer, fussiloni 1/2 astice zafferano, för Annelis del och en tagliolini med räkor för min del.

Tyvärr smakade min rätt ingenting och var rent ut trist medan Anneli var supernöjd med sin halva hummer. Efterrätten var desto bättre för min sorbetto limone var riktigt bra och Anneli var lika nöjd med sin ganache cioccolato lamponi.

Sedan vandrade vi hem i natten och efter en liten felsnurr kom vi i säng vid 22.30. Jag för att läsa, Anneli för att sova.