Häcken tappar höjd och surströmmingsskiva


En ganska aktiv dag men utan att jag gjorde särskilt mycket ufologiskt, vilket är ovanligt. Först vaknade jag redan vid 06 och hade svårt att somna om men när jag gick upp vid 09 antar jag att det måste ha blivit några timmars sömn utan att jag egentligen minns det. I vilket fall var det läge att åka med ett billass till tippen för att få lite plats i garaget vilket jag gjorde.

Hemma igen var det bara att ge sig på häcken som kommunen bestämt måste klippas ned till ynka 80 centimeter. Inte mycket! Men tillsammans med Niklas fixade vi det hyfsat snabbt även om det var mycket handklippning för att få bort de rätt tjocka grenarena som fanns inne i häcken.

Petra och Johan, som också höll på att klippa sin häck på andra sidan gatan erbjöd sig att ta med våra grenar till tippen när de ändå körde dit och det var riktigt snällt eftersom jag annars hade fått packa den i bilen med rätt mycket städning efteråt som följd.

Jag tackade för detta genom att bjuda in dem till kvällens surströmmingssittning som de, trots att de var strömmingsnoviser, glatt tackade ja till.

Mitt i klippningen fick jag åka till Viksjö och hämta Markus golfbag, själv cyklade han hem, och en dryg timma senare köra honom till Centralen för att han skulle ta ett tåg till Karlskrona där han ska vara någon vecka för skolupptakt med sina klasskamrater. Ett tag trodde jag inte att vi skulle hinna i tid eftersom kön in ot Brommaplan var hur lång och hur långsam som helst men det ordnade sig, vi hann fram med drygt tio minuters marginal.

På vägen hem stödhandlade jag lite på Matpressen, tankade och köpte en platta öl till så att det inte skulle bli kris i kväll.

Att förbereda surströmmingsskivan tar en stund trots att det egentligen bara är att koka mandelpotatis. Men Anneli bakar paj och jag lägger ned en timma på att rensa, ta ut rom och lägga upp strömmingarna prydligt.Sedan ska snapsen och snapsglasen kylas, kaffe kokas och lite snacks fixat.

I vilket blir det alltid väldigt trevligt! I år kom Gunnar och Vanja, Per och Evamia, Kalle och Maria, John och Petra, Nanna och Bert och så jag och Anneli då. Tolv är inte så illa på sju burkar strömming. Dessutom hade jag skalat en rejäl portion stora räkor till de tre som inte var så begivna på strömmingarna – men alla åt åtminstone en var.

Årets urval blev: Röda ulven, Kallax romströmming, Oskars filéer, Ulvöprinsen (lagrad i ett år), Mannerströms, Oskars hela och Kallax hela. Jag gillade Ulvöprinsen och Röda ulven bäst.

Som sig bör ledde Kalle allsången och Per skötte om sousafonen. Bättre allsång än så blir det ju inte med Kalmarevisan som klimax.

Våra surströmmingssittningar är avslappnade och lättsamma tillställningar med mycket prat och många skratt. En bra tradition som vi är noga med att upprätthålla. När maten var avklarad blev det Annelis paj med glass och avec innan vi åt av Nannas och Berts choklad som de tagit med sig.

Klockan 23 var vi nöjda och då hade jag också hunnit springa till busshållplatsen med Nannas och Berts mobil som de glömt kvar. Disken tog jag hand om och så startade jag en tvättmaskin med dukarna som var i behov av just en sådan omgång. Anneli klarade kvällen galant, hon var orolig för att hon inte skulle orka men det gjorde hon!

01.30 var jag också i säng efter att ha jagat en enveten fluga på toa i säkert tio minuter. En sådan vill man ju inte ha inne när det är dags att sova.

Niklas gjorde en bra insats.

Sedan fick han agera vikt när Johan, jag och Petra packade kärran.

Markus tog tåget mot Karlskrona.

Två spindlar i var sitt fönster. Här är den ena…

…och här är den andra.

Årets utbud av strömmingar.

En del av de tolv runt bordet.

117 total views, 1 views today