På spåret efter Björn

Tog mig lite tid att försöka spåra Björn Örtenheims efterlämnade papper under förmiddagen. Björn var ofta omskriven på 70-talet och var intresserad av ungefär samma saker som jag och många inom UFO-Sverige. Jag fick aldrig möjlighet att träffa honom vilket jag beklagar och när jag fick tag på hans dotter så fick jag också bekräftat det jag nog redan visste, att han gått bort för fyra, fem år sedan.

Men dottern var positiv och lovade se om det fanns något kvar som AFU kunde vara intresserat av. Och det hoppas jag verkligen eftersom vi anar att det kan ha funnits en del som verkligen var värt att bevara.

När jag ändå jagade arkiv så skrev jag också till Bob Oechslers son i Florida efter att ha läst att Bob själv gått bort i juni. Bob Oechsler var också intresserad av ufo under många år och jag tycker att det är värt att chansa och skriva. Man kan ju bara få nej.

Stökade runt hemma en stund sedan Markus åkt till banan och Anneli åkt till jobbet, vilket hon gjorde tidigt. Försökte bland annat få ordning på mikron som nu verkar vara på väg att ge upp efter drygt 30 år. Det går inte att klaga på den saken. Jag tror att vi köpte den när vi fortfarande bodde i Luleå på 80-talet. Men nu hade startknappen fastnat och den började bli allmänt otillförlitlig så i morgon siktar jag på att inhandla en ny.

Mitt på dagen kom det ett veritabelt ösregn. Precis som i går. Det regnade så mycket att taxikillen backade in på uppfarten för att hjälpa mig undan regnet.

När jag kom till jobbet nåddes jag av budskapet att vår tidigare arbetskamrat Roffe Eriksson gått bort. Bara 68 år gammal lämnade han oss i onsdags i förra veckan efter att ha drabbats av cancer. Den sjukdomen ovanpå en annan som han redan led av gjorde at kroppen till slut inte orkade.

Roffe var en alltid glad och positiv person med bitande humor och stor kunskap. Han skötte utrikessidorna med bravur under de många år som jag fick nöjet att vara hans arbetskamrat. Så tråkigt att han är borta.

I dag fick jag äntligen möjlighet att äta på Lilla Asien igen! Eller i alla fall hämta mat därifrån. Restaurangen stängde tidigt under coroinaeländet och ett tag var jag rädd att de skulle få lägga ned. Men nu har de öppnat med stort plexiglas, ingen personal förutom den egna familjen och så enbart mat att ta med sig.

När man tar med mat finns det alltid en risk att portionerna drabbas men Hoisinankan med ris var två fulladdade lådor som gjorde mig både mätt och glad. Mycket god kvällsmat som dessutom bara kostade 109 kronor eftersom alla fick 15 procents rabatt.

Skrev en hel del corona och USA under kvällen och intervjuade en forskare på Sahlgrenska där man blandat ihop 70 testresultat.

Hem efter 01 med en av mina stammischaufförer.

 150 total views,  4 views today