I kväll höll jag föredrag för sju olika RT-grupper med närmare 60 personer när jag berättade om UFO-Sverige, AFU, militära fall, lite amerikanskt och så några misstolkningsfenomen via Zoom. En timme pratade jag och sedan blev det 30 minuters frågestund innan RT-gruppernas eget möte tog vid.
Vad jag kunde se fanns det folk med från RT19, RT24, RT32, RT33, RT49, RT52 och RT 85 men det kan ha varit fler också. Som vanligt när det gäller RT så var det många frågor och glatt humör och det är alltid kul att prata för dessa grupper. Och jag tycker att det går rätt bra att släppa loss även digitalt numera även om jag saknar publikens omedelbara reaktioner då alla sitter med avstängda mikrofoner.
Under dagen hjälpte jag vännen Eva med lite korrläsning och en bild då hon skrivit ihop en krönika med den (för alla som inte vet innehållet) lätt kryptiska rubriken ”En Svahn, en häst och en himla massa böcker – eller filantropi som terapi” för en tidskrift som kommer ut senare i vår.
Jag ska inte avslöja innehållet men det handlar om undertecknad, en tavla och så AFU.
Har också hjälpt en tysk ufolog som ville använda en teckning som Whitley Strieber gjorde åt mig när vi träffades i Stockholm den 11 oktober 1988. Han ville publicera den i en artikel på nätet och det gick givetvis bra så jag mejlade honom originalet. Teckningen, som ni kan se här ovan, visar enligt Strieber en varelse ur den goda armén som han hade mött vid några tillfällen. Inte den vanliga utomjordingen precis.
På förmiddagen ringde Ingvar Damm och berättade att han blivit intervjuad av Södra Dalarnes Tidning så jag slog dem en signal och beställde ett exemplar. Jag tittade på deras minimalistiska webbplats (som innehöll två artiklar) utan att hitta ett spår efter den där.
Mesta tiden i dag har jag ägnat åt DN-jobb. Jag är visserligen ledig men nu har jag ett större jobb som kräver en del förberedelser. Stack också emellan med att vara med på Journalistklubbens styrelsemöte där jag berättade om en minienkät jag gjort bland redigerarna.
På förmiddagen, om jag får fortsätta backa bandet, körde jag bilen till Motordepån. Dels för att fixa den trasiga fönsterhissen och dels för att få bytt till nya sommardäck. De gamla har gjort sitt, dessutom var det punktering på ett sedan i slutet av förra året. Efter gick jag hem och samlade 4.500 steg. Kan jag behöva, går ju inte särskilt mycket.
När Markus sedan plockade upp bilen följde en liten nätt räkning på 12.500 med. Det är inte billigt att ha bil om nu någon skulle ha trott det.
Framåt kvällen blev det våfflor som jag och Anneli gräddade. För det är ju våffeldagen i dag! Och Vårfrudagen. Som ni förstår är dessa begrepp så lika att det nog handlar om en språklig förbistring där vårfrun blev till en våffla. Man undrar vad stackars jungfru Maria (som denna dag fick veta att hon var havande – med Jesus) tycker om detta.
Pratade en stund med Stefan i Mariestad medan Anneli såg Luleå vinna över Brynäs i damernas hockeyfinal. Eftersom vi ska dit i helgen (Mariestad alltså) bestämde vi oss för att ses och diskutera kameraproblem.
Givetvis tittade vi på Zlatans återkomst till landslaget i fotboll också. Det blev vinst med 1–0 hemma mot Georgien och Zlatan spelade fram till målet. Gott så. Det svenska spelet var som vanligt frustrerande dåligt med långsamma aktioner, felpass och allmän tafflighet. Det är så sällan man får glädja sig över en match där de blågula spelarna verkligen gör sina supportrar glada.
Sist på kvällen hade jag lite kontakt med ufologen i Toronto för att kolla hur läget är när det gäller pallar. Ska han skicka lådorna måste de staplas på pallar och plastas in. Och jag fick ett par pallbilder som jag ska skicka vidare till transportföretaget men först bad jag Drew att se över dem ordentligt, slå i några extra spikar och så.
I säng efter midnatt.
