I dag på morgonen åkte vi från paret Evans och deras vegetariska rätter (som Anders var glad över medan jag själv nog hade sett lite mer blodiga biffar på bordet), rakt väster ut mot John Rimmer. John och hans fru Judith har flyttat in i ett nytt och fantastiskt hus sedan vi träffades sist. Då var bara en del av grunden lagd. Det nya huset visades upp för allmänheten under en arkitektdag i London tidigare i år och det kom långt över hundra människor för att beundra skapelsen. Och visst var det underbart ljust och fint. Ni ser John vräka sig i fåtöljen ovan.

Det mest fantastiska var hur Rimmers hade lyckats pressa in ett så modernt hus på sanma lilla yta som deras gamla, helt ordinära, Londonhus stod. En udda sak var att köket låg en trappa upp liksom vardagsrummet.

Vi hade tagit med oss lite svenska ostar till paret Rimmer som har lovat att förse oss med en del franska ufoböcker. När vi kom fram anlände också veteranufologen John Harney, en 60-talsufolog som också han hade tagit med sig lite grejor. John Rimmer själv är numera pensionerad och jobbar ideellt med tidskriften Magonia som innehåller mycket ufomaterial.

Efter ett besök på en närbelägen pub för lunch så tackade vi för oss och kånkade iväg med de nya kassarna med böcker och tidningar mot bilen. När vi startade var det fortfarande ljust men eftersom målet var Paul Sieveking i Camden Town så tvingades vi ta oss igenom en hel del tung trafik och mörkret han falla innan vi nådde Camden. I Camden var det fullt liv med massor av människor runt marknadsområdet, precis som det brukar vara.

Besöket hos Paul, som gick ut på att hämta två årgångar med Fortean Times, tog bara en kvart och en kopp te. När vi sedan rundade kvarteretr mötte vi en idiot till bilist som vägrade flytta på sig. Som så många andra mindre gator i london så var också den här enfilig på grund av alla bilar som stod parkerade på båda sidor. Idioten i bilen visade sig vara ett gäng civilipoliser som brände på blåljuset och fick oss att backa. Inte så kul eftersom jag inget såg bakåt på grund av mörker och packning men Anders gick ur och ledde mig med glada rop.

Sedan drog vi raka vägeni norr ut mot Manchester och Philip Creighton, Flying Saucer Reviews Gordon Creightons son. Han har flytta från Preston där vi träffade honom senast och bor nu i Manchester dit han också har tagit med sig några tusen av sin pappas efterlämnade böcker. FSR:s arkiv står kvar i ett garage i Rickmansworth.