Långsam start på dagen igen med frukost på sängarna. Det blev alltså 7Eleven-mackor från i går och lite frukt för Anneli S. Jag hade köpt en liten Tropicana som satt fint innan vi gav oss ut i det fina vädret för att sikta in oss på ett museum om den amerikanska urbefolkningen som låg tre mil bort i East LA.

Mycket trafik men vi kom fram hyfsat snabbt – bara för att upptäcka att museet var stängt och bara öppet en dag i veckan. Besvikna satte vi oss i bilen för att hitta något annat och upptäckte då Autry Museum bara en kvart längre in mot stan. Bredvid Los Angeles zoo visade det sig.

Och det museet var ett klipp! Uppbyggd med skådespelaren Gene Autrys personliga samling av vilda västern-material som grund. Museet heter också The Museum of the American West och det blev en fantastiskt fin bekantskap under de rätt många timmar vi tillbringade där. Vi åt lunchen på Autry Café som hade riktigt bra burgare – jag och Peo tog var sin Crossroads Burger för 12,49 dollar.

Inträdet var 14 dollar men hade kunnat bli 10 då det var rabatt för ”seniorer”, alltså folk över 60. Men ingen av oss såg oss som seniorer då så den chansen gick oss förbi. Något vi rättade till på Griffith Observatory några timmar senare.

Men Autry hade verkligen mängder av unika föremål som Buffalo Bills sadel och jacka, Emmet Daltons Coltrevolver, Wyatt Earps revolver, Billy The Kids gevär och så vidare. Riktigt häftigt tyckte vi alla tre. Och Anneli fick massor av fint indianskt att titta på.

För att nämna en sista sak (det finns massor av annat) så var museets butik helt sagolik med en boksortering man sällan ser och aldrig på ett svenskt museum.

Efter 15.30 körde jag till Hollywood Blvd där jag hade programmerat in en parkering som inte visade sig funka. Så vi parkerade på en entimmasdito och gick norr över för att spana efter något ställe att parkera bilen eftersom vi skulle ta bussen upp till observatoriet där vi tänkte stanna hela kvällen.

Efter en stund hittade vi en billig parkering med vakt som tog fem dollar för hela kvällen. Det var bara det att den tillhörde Scientologerna! Så nu har vi stöttat denna ”kyrka” med femtio spänn.

Innan vi gick för att ta bussen upp mot observatoriet satte vi oss på en halvdan och ölstinkande uteservering på Vermont Avenue och drack lite kallt. Eftersom jag hade kollat var bussarna upp till observatoriet gick så vandrade vi iväg till Hilhurst Avenue ett par hundra meter längre bort, väntade tio minuter och sedan kom bussen från bolaget Dash.

För det facila priset av 50 cent per person tog den oss sedan till toppen. Jag hade fått pengar av Peo och Anneli S och skulle betala åt oss tre men glömde det och petade i mina två 25-centare och gick glatt vidare och satte mig varefter de övriga två nickade åt chauffören och följde med.

Ingen reagerade förrän vi kom att prata om det under färden. Lite skamsen gick jag fram och stoppade i en dollar till och bad om ursäkt.

På Griffith var det massor av folk och en hel del att göra. Vi tittade på Focaultpendeln och köpte biljetter till planetariet innan vi gick upp för att titta på utsikten över Los Angeles som är underbar från observatoriet.

När det sedan blev dags för planetarievisning köade vi utanför och fick bra platser längst bak. Tyvärr var showen halvdan, både visuellt och berättartekniskt. Kvinnan som pratade betonade orden helt fel och försökte låta som om hon talade till barn.

När allt var slut gick vi ned en trappa och tittade lite. Jag på meteoriter och Peo och Anneli på caféet. Men jag hann inte så mycket innan klockan blev 19.30 och en föreläsning drog igång i en hörsal. Den handlade om hela den sista veckans aktiviteter på observatoriet i samband med Apollo-jubileet och var väldigt givande. (Bilden nedan har Peo tagit med Hollywoodskylten och solen på väg ned.)

Peo och Anneli S missade den tyvärr och jag anslöt till dem i museibutiken innan vi alla gick upp till samma utsiktsplats igen för att ta bilder av LA i mörker.

Griffithobservatoriet är en häftig plats och det var 40 år sedan jag var här senast. Väl värd ett besök.

Efter 21 köade vi för bussen ned och det var vi inte ensamma om men lyckades i alla fall komma med buss nummer två. Knökfullt. Eftersom jag stod vid dörren var jag nära att bli förvandlad till en streckgubbe när någon skulle av och den gick upp rakt på mig.

Men alla överlevde och vi kunde styra stegen mot vår Scientologbilparkering men kikade in på 7Eleven först (ingen öl!) sedan en häftig bokhandel på Vermont Av 1818. Både Peo och Anneli S köpte ufoböcker och jag en bok om Apollo ur ingenjörernas perspektiv.

Det tog nästan en timma hem via motorvägar där folk körde snabbare än vi tidigare varit med om och lite småvägar innan vi kom hem. Tog den sista parkeringen på gatan.

Sedan blev jag sittande upp till 01.00 då det var godnatt. Anneli S sov redan och Peo hade också släckt då.

Fin utställning av David Bradleys konst på Autry som ligger på 4700 Western Heritage Way.

Peo testar finkan med de skjutna Daltonbröderna på bild bakom sig.

En äkta Gatlingkulspruta.

Wyatt Earps revolver.

Så här ser stan ut från Griffithobservatoriet.

Och så här om man vill.