Det tog ungefär 30 timmar varav 23 i luften och så var vi hemma igen. Jetlaggade med ett dygn som haltar med nio timmar. Och inte blir det bättre av att flygvärdinnorna väcker en klockan 02 på natten, då jag äntligen lyckats somna, för att det ska ätas middag – eller om det var lunch, Gud vet. Det kan inte finnas något annat transportmedel som kör upp sina resenärer mitt i natten för att man ska äta.

Men så är vi alltså hemma i Skälby igen efter fem timmar på Heathrow och ett sista litet skutt över Nordsjön. Huset stod kvar liksom bilen, vaktade och väl omsedda av våra grannar som också har vattnat blommor och klippt gräs, ja till och med plockat vinbär och frusit in när dessa var mogna.

Men nu är vi alla helt tomma i huvudet. Jag ska ladda in våra bilder från resan men sedan blir det sova. Förhoppningsvis är vi piggare i morgon, inte minst Markus som börjar skolan igen. Han stack förresten direkt till golfbanan timmen efter det att vi kommit hem igen. Och bra gick det också!

Nu är jag så trött att jag nästan ser i kors. Fast jag ser mörkret utomhus vilket ät betydligt vackrare än de märkliga dispyter som jag kan se vila över dem. Fast först fötst försöka sova,