Så var nästa nummer av UFO-Aktuellt klart förutom två annonser som jag ännu väntar på. Har suttit några timmar och knåpat med det allra sista och dessutom varit iväg hem till Stefan för att hämta upp korrigeringarna så att allt ska vara så korrekt som möjligt när tidningen väl når prenumeranterna. Det blir 32 sidor som vanligt men plus 32 sidor till eftersom norska ”UFO” också kommer att tryckas ihop med UFO-Aktuellt. Ska bli riktigt spännande att se hur det hela kommer att ta sig ut.

När jag inte har suttit vid datorn så har jag skottat snö från garagetaket och från taket mellan garaget och huset. Det var så att de nästan bågnade nu på slutet och dessutom rann det mindre vattenfall ned mallen springorna framför dörren, något som Anneli inte var så glad åt. Det blev alltså bara att ge sig upp för att skotta. Men jag började med att ta så mycet jag kunde från en stege som jag flyttade runt innan jag gav mig upp i solskenet.

Efter en våffelfrukost gav sig Niklas och Markus iväg till Jakobsberg för att äta lunch med sina WoW-kompisar men kom hem lite senare på eftermiddagen.

Ringde mamma och pratade en stund. Hon hade kunnat äta lite fast föda för första gången på länge och det är ju ett bra tecken. Min fantastiska kusin Ragnhild hade varit där och hälsat på och jag är enormt lyckligt lottad som har henne i Töreboda bara ett par mil från mamma. Ingen ställer upp som hon gör.

Och så har jag pratat med en ny kille, 23-årige Mattias i Linköping som blev den fjortonde på min lista över nya intresserade som vill vara med och jobba för UFO-Sverige. Mattias och de andra hamnar nu under Amanda Fredrikssons ansvar och kommer att få titeln Lokala representanter vilket innebär att de ännu inte är utbildade fältundersökare men ändå vill jobba åt oss. Här finns en stor potential, inte minst genom de många unga som ingår i gruppen. Men alla fjorton är killar! Tur att de får en duktig kvinna som chef!

Slutade kvällen i soffan tillsammans med Anneli och ”Pianisten” som var rätt okej och hela tiden fängslande men inte den höjdare som man kanske skulle tro. Fast det blev en timme framför datorn till när Anneli hoppat i säng. Grabbarna är fortfarande vakna förstås.