Det sista jag gjorde i går var att ställa fram klockarna hemma en timma. Bara för att vara säker på att inte komma för sent till jobbet nu när sommartiden slår till igen. Tanken var ju god men det höll ändå på att ta en ända med förskräckelse.

För visst vaknade jag vid 10 men kände mig inte beredd på att gå upp. Satt upp rätt länge i natt. Lite för länge… Så efter att ha somnat om vaknade jag en andra gång av att telefonen ringde. Det var Anneli som berättade att hon hämtat hyrbilen i Skövde och snart skulle ta sig upp mot Örebro där hon ska träffa våra kamrater Claes och Åsa senare i dag.

Under vårt samtal tittade jag på klockan i köket och konstaterade att den visade 13.12. Jag hade alltså 18 minuter på mig att hinna till bussen och vidare till jobbet! Samtalet blev kort, jag rusade ner i duschen, upp och borstade tänderna, väckte pojkarna och sprang till bussen. Hann precis.

Solen skiner ju numera nästan dagligen men isen vill inte ge sig och snön runt huset ligger kvar. Något gräs går inte att se ute i trädgården. Och när jag kom till jobbet möttes jag av en artikel som berättade att det ska bli mera kyla och snö i början av april! Det vore ju skönt om det tog slut någon gång.

På jobbet skrev jag om en ihjälfrusen loppcirkus och om att forskarna kommit ett steg närmare Harry Potters osynlighetsmantel. Bland en hel del annat. Plitade också ihop en blogg om att Stephen Kings spännande bladvändare ”Under kupolen” nu blir teveserie i tretton delar med start på CBS i sommar. Se den om ni kan! Eller läs boken. Riktigt bra. Även om slutet kanske kan betecknas om lite udda.

Men i stort var det en lugn dag även denna påskdag.

Fick äta ensam i dag eftersom Bosse var fullt upptagen med sporten.

Lite ufo blev det också. Rykten och halvsanningar är tyvärr vanligt i ufobranschen. De senaste dagarna har påståenden om en ”ufokrasch” i Japan spridits över nätet. Bilden som ska bevisa att ett föremål störtat visar dock bara en linsreflex vilket ni kan se i artikeln i Huffington Post.