Kanske var det vintern som kom i natt, kanske är det bara som det ser ut och efter ett par dagar är snön borta igen. Men just nu ligger den i alla fall där och upplyser tillvaron. Trevligt. Men kallt. Bilden längst ned visar utsikten från mitt fönster där jag sitter och skriver och bilden nedan är stackars bilen (Niklas alltså) som dragit täcket över sig. Toyotan är Anneli ute och åker med så den är för tillfället barskrapad.
Artikeln på Aftonbladet.se har väckt en del uppmärksamhet genom diskussioner på Facebook, mejl och telefonsamtal. En kille som ringde hade sett lysande klot mitt på dagen över Vasaparken i Stockholm, antingen 2007 eller 2008. Det var i fullt dagsljus och de betedde sig underligt tyckte han. Fåglar eller inte är ju frågan. Han hade i alla fall ringt till Aftonbladet som inte hade brytt sig och tyvärr inte till UFO-Sverige – vi hade brytt oss.
Slog en signal till Acke i Karlskoga som fyller år i dag. Acke är en veteran inom UFO-Sverige och det stod bara bra till med honom. Annars väntar jag på att Markus ska komma hem från körskolan där han går en teorikurs. Inne i stan faktiskt så det blir lite resande för att ta sig till Valhallavägen. Anneli drog in till Ylva med symaskinen i bagaget för att hjälpa henne med lite sömmerskejobb medan Niklas och jag åt lunch framför sista avsnittet av ”Twin Peaks”.
Har suttit och putsat lite på Rune Fogelquists runa också efter att ha haft en del kontakt med hans båda barn. Men nu är den nog klar att skickas till DN och Mariestads-Tidningen.
Senare på eftermiddagen dök dokumentärfilmarna upp för att ta några scener. Ni kan se oss här ovan. Mesta delen har vi tillbringat nere i källaren där jag blivit grillad med tusen frågor i två timmar. Och så blev jag filmad när jag skottade en del av den snö som trillat ned. Kerstin och Michael passade också på att filma när jag och Anneli lagade chili con carne och när hela familjen lät sig väl smaka. Och gott blev det.
Det fungerade faktiskt riktigt bra att sitta och äta och prata om ditt och datt med ett par kameror hängande i maten. När Kerstin och Michael var nöjda så bjöd vi dem på lite mat också. Jag vet hur det är att jobba en hel dag och inte få chansen att äta ordentligt. Det vill man inte ska drabba någon annan.
När taxin väl plockat upp dem var klockan 20.30 och Niklas hade också hunnit ge sig av till kompisar för att fira att uppsatsen var klar. Jag och Markus tittade klart på ”Twin Peaks” (slutet var verkligen udda – men vem hade trott något annat!) och sedan bytte vi ut hälften av personalen i soffan och så såg jag och Anneli på ”Man of steel” (som pojkarna redan sett).
Det har varit en bra dag så här långt och inget tyder på att den skulle bli sämre. God bok väntar i sängen.
Här fick jag sitta i två timmar och svara på frågor.
Och så här såg det ut från min plats.