I dag gick det bättre de svenska ”atleterna”, som Viasatkommentatorerna envisas med att kalla idrottsmännen för under OS. Brons i Skicross, brons i curling för de svenska männen och så höjdpunkten när Tre Kronor slog de finska lejonen med 2–1 i en dramatisk match där Sverige spelade bra och visade att man ville vinna. Nu blir det Kanada i final på söndag. Något att bita i.

Så jag var uppe hyfsat tidigt för att titta men också för att skriva lite mejl och sortera en hög papper i två nya högar – en som kräver åtgärd under de närmsta dagarna och en som kan vänta. Som tur var blev väntahögen störst. Fick i alla fall en hel del gjort vilket alltid är bra. Pratade en stund med Andreas Ohlsson, som ville ha hjälp att identifiera ett luftskepp, och med Johan Gustavsson, som arbetar med ett ufofall i västra Sverige.

Eftersom hockey började vid 13 och min buss går 13.30 – i vanlig ordning – så såg jag början av matchen hemma i soffan men fick plugga in Radiosportens app via paddan på väg till bussen och sedan gå över till Viaplay under bussfärd och tunnelbana och sedan köra Radiosporten igen när jag gick genom parken till jobbet. Sedan fanns det som tur var vanliga teveapparater igen! Fast när jag kom fram hade Finland precis lyckats göra 1–0 på ett slumpskott så lite orolig kände jag mig alltid. Men det gick över!

Jobbmässigt blev denna dag lik gårdagen med Ukraina i fokus där det hände massor. Jag fick uppgiften att skriva en sammanfattande topptext över det som hänt under dagen och efter det fortsatte jag att bevaka de dramatiska beslut som togs i parlamentet: Avsättning av den hatade inrikesministern och ett möjligt frisläppande av Julia Tymosjenko.

Men allra först var det avtackning av Ann Persson som slutar i helgen och istället ska satsa på att bli lärare i svenska för invandrare. Ann har bara jobbat på DN.se en kort period men länge på DN och är en suverän journalist med gott omdöme och skarp penna. Ni kan se henne här ovan med Staffan Kihlström bakom sig. Jag tog bilden för ett par veckor sedan.

Det är tråkigt när bra arbetskamrater och duktiga journalister slutar och det har ju blivit rätt många under de senaste två åren bara. En förlust för DN och en förlust för oss som tycker om att arbeta med dem. Men uppslutningen vid avtackningen var stor och Helena Lindblads tal gick inte av för hackor. Ni kan se en del av dem som tackade av Ann här nedan.

Skrev faktiskt en hel del kul i kväll också, inte bara fyra Ukrainaartiklar. Bland annat en om en farfar i Kina som byggde en Lamborghini Mini åt sin sonson.

Matstegen styrdes till Lilla Asiens buffé och den friterade bananen med glass som ingår som efterrätt. Satt och diskuterade världsläget med Staffan medan vi fyllde våra tallrikar i några väl valda vändor mot grytorna.

Fredag i dag alltså vilket innebär Mello i morgon. Så jag har lyssnat på enminutersversionerna också i dag. Men det är ju treminuters som ger den riktiga bilden av låten och det är först då som jag kan bilda mig en vettig uppfattning om vad jag egentligen ska skriva när det blir dags.

Ann Persson tackades av många. Här är det Virve Hedenborg.