Klockan 12 tog jag taxi in till Radiohuset för att vara med och prata ufo i P4:s program ”Marika i P4” med komikern Marika Carlsson. Ni kan höra inslaget här. Programmet hade pågått i en timma när jag kom in och då var temat rädsla, något som jag också fick kommentera med filmvetaren Andrea Reuter intill mig. Men fokus blev ändå på själva ufofenomenet, spökraketerna och då främst Nammajaure samt lite kring AFU och min nya bok.

Det har blivit en del radio den senaste tiden och under kvällen skulle det även bli en del teve, fast då i form av en förhandstitt. I dag var det nämligen dags att titta på den nästa färdig version av dokumentärfilmen och UFO-Sverige och vårt sökande efter spökraketen i Nammajaure.

Innan jag kopplade upp mig mot en sajt där filmen låg hade jag ett långt samtal över Skype med Kerstin och Michael, de som gjort hela filmen. Jag kunde höra på dem att de var spända på min reaktion och jag får nog säga att jag var rätt spänd själv när vi satte oss i soffan hela familjen för att titta.

Versionen som vi körde upp på teven var en timma och tio minuter så ytterligare tolv minuter måste klippas bort, ljudet ska fixas till ytterligare och en del förklarande skyltar läggas in. Men jag måste säga att vi alla tyckte att filmen blev bra. Absolut inget som vare sig jag själv eller UFO-Sverige behöver skämmas över. Vi visas som nyfikna undersökare som verkligen gör vårt bästa för att gå till botten med ufofrågan, inte minst den som vi är övertygade om vilar uppe i Muddus nationalpark.

Efter filmen så satte vi igång och gjorde tacos som sedan intogs till levande ljus varefter jag slog en signal till Kerstin och Michael, som har gjort dokumentärfilmen, och gav dem mina och familjens synpunkter.

Det måste erkännas att det kände lite lätt konstigt att se en film där man själv är den röda tråden. Men faktum är att det kändes helt okej i slutändan. Jag hade nog trott att det kunde bli värre.

Efter att ha mejlat över en del bilder och filmer till Aftonbladet, där jag ska vara med i en webbtevesändning i början av december och diskuterat en film på ett lysande objekt som en kille i Karlsborg hade tagit via ett antal mejl, så satte jag och Anneli oss i soffan och tittade på ”The Stig-Helmer Story”.

Har också gått igenom en del papper som jag fick med från Ebbe Johansson i MIS tidigare i år och hittade det som ni kan se längst ned här på sidan. Ett papper som visar att man redan 1966 försökte bilda en riksorganisation. Håkan B lyckades ta reda på att Sven Olov Larsson skickade ut uppropet den 23 augusti 1966 då det ännu så länge bara fanns cirka 7-8 ufoföreningar i Sverige.

Familjen har bänkat sig för att titta på dokumentären.

Så här börjar dokumentärfilmen – en stig som leder till Nammajaure.

Undertecknad med övriga som satt i studion.

Hittade detta som var ett tidigt försök att samla folk kring en riksorganisation. Från 1966.