Vaknade 06.30 och kunde inte somna om så jag läste ut ”Min vän på andra sidan”, alltså boken om Friedrich Jürgenson. Vilket tog fram till klockan 08 då jag egentligen hade tänkt att gå upp. Raili var också på väg upp då så vi kunde äta frukost tio minuter senare och sitta och prata en stund innan det var dags för mig att ta bilen till Barbro och Henry.

Jag försöker alltid att hinna med ett kort besök hos Henry Svensson när jag har möjlighet och med tanke på att han är sjuklig och över 90 år så är det bäst att inte vänta. Just nu var han hemma men låg till sängs och fick omvårdnad där. Men han kände igen mig och vi pratade en stund och det var roligt att träffa honom trots att han inte längre har den energi som alltid varit utmärkande för honom både privat och i sitt ufoarbete.

Jag och Barbro tog en vända ned till hans gamla hus där jag fortsatte leta efter negativet till Värnamobilden men det är en hopplös uppgift. Om det nu finns kvar hemma hos honom. Men jag hittade en hel del annat som nu ska till AFU, något som Henry vill.

Efteråt åkte jag och tankade och sedan raka vägen mot Enköping med ett förhoppningsfullt stopp i Laxå där jag tänkt äta lunch men upptäckt att jag inte hade tid. För i Enköping väntade Kjell-Erik Lindgren och Hans Hellqvist, två före detta militärer. Kjell-Erik var den person som var först på plats i Nammajaure efter det att Bo och Lix Berg rapporterat sig ha sett spökraketen som landade och sjönk där 1980 och nu fick jag möjlighet att ställa lite flera frågor samt att filma en kort intervju.

Ni kan se mig och Kjell-Erik på Hans bild här ovan. Jag hade bara en timma på mig eftersom Kjell-Erik hade en tid att passa men jag får nog återkomma med en del frågor längre fram.

Väl hemma igen så var det bara att packa ur bilen och sätta sig med Henrys påsar för att gå igenom allt. Sortera böcker i sådant som ska till AFU och sådant som ska säljas, papper för att få dem i ordning så att de kan plockas in i de pärmar med Henrys material som jag redan gjort i ordning på arkivet och så allt anat smått och gott. Det tog ett par timmar.

Anneli fixade revbensspjäll som hela familjen åt med god aptit. Och som alltid var det skönt att sitta runt matbordet med alla samlade.

Innan kvällen var slut betalade jag några Traderainrop och hjälpte Anneli med att läsa igenom en text som hon hade skrivit i jobbet. Diskuterade också Kolmårdenprojektet med Anders Berglund och svarade på ett gäng mejl.