Eftersom vi inte kom iväg till Nederländerna och heller inte kunde få ett flyg hem i dag så har jag och Carl-Anton tagit oss in till centrala London för lite sightseeing. Själv har jag sett alla turistmål förut men nu fick jag bli miniguide istället.

Så efter frukost med en lätt missnöjd Bob mitt emot (Googles epostsystem var inte snällt mot honom) så gick vi över gatan och fyllde på mitt Oystercard och köpte ett till Carl-Anton för att kunna resa som vi ville under dagen.

Buss 25 och 86 går båda till Stratford, även om 86 går närmare (vi fick givetvis ta en 25:a och gå en bit när vi kom fram), och tio minuter efter det att vi gått på var vi på väg genom shoppingcentrumet till stationen.

Vädret var sommarvarmt även i dag och temperaturen en god bit över 20 redan efter någon timma. Då vi efter ett byte klev upp till ytan igen vid Piccadilly Circus var det bara att inse att jackan lika gärna kunde få stanna i kassen.

Några snabba kort och en selfie vid Piccadilly och sedan gick vi Haymarket ned till Trafalgar Square för ett foto av Nelson som står där på sin höga stolpe och sedan Northumberland Avenue till Embankment och Themsen.

Vi strosade sedan förbi försvarsdepartementet fram till Big Ben för lite nya bilder (se ovan) och det var ganska lätt att konstatera att turistsäsongen inte har upphört här i London. Italienska och franska var vanliga språk omkring oss liksom ett och annat ord på svenska.

När vi ändå höll på med alla turistiska spaningar så fortsatte vi Great George Street för att ta oss till Buckingham Palace. På vägen pågick en vaktavlösning strax intillThe Guard’s Museum som vi stannade och tittade på en stund men redan efter ytterligare femtio meter insåg vi att en betydligt större skulle genomföras vid själva slottet.

Säkert fler än tio tusen människor hade samlats längs gatorna för att invänta den och ett gäng trafikpoliser gjorde sitt bästa för att förmå massan att inse att det inte gick att gå överallt och att man måste respektera rött ljus.

Eftersom så många människor inte kan ha fel så stannade även vi där för att titta och även om det inte var så lätt att se alla rödrockande och björnskinnsmössebeklädda vakter så var det ändå rätt kul. Solen slösade med sitt ljus och vi knäppte en och annan bild innan vi beslutade oss för att fortsätta.

Vi vandrade längs The Mall bara för att upptäcka att det i slutet av gatan pågick en inspelning av en scen till nya ”Transformer 5”-filmen där ett antal polisbilar jagade fram längs gatan. En liten kamerabil med en fotograf ilade efter dem och scenen togs om ett par gånger innan alla verkade nöjda.

Och då var också vi nöjda.

Vandringen fortsatte längs Pall Mall och upp till Haymarket igen för att hitta en pub som serverade lunch. Spaghettihus och annat längs vägen nonchalerades eftersom jag var ute efter riktig brittisk mat och en ale. Och se! St James Tavern på 45 Great Windmill Street besvarade mina böner.

Vi kom dit i hyfsad tid vilket var tur eftersom det strömmade in folk bara trettio minuter senare. Borden var minimala liksom tallrikarna men maten fyllde dem väl och Carl-Anton var mycket nöjd med sin kyckling medan jag tog ”frukost” i form av korvar, ägg, vita bönor, stekt skinka, tomat och hash browns plus ett par rostade brödskivor.

Och så en riktigt bra ale – The Rev James Original.

Puben hade inget Wifinät men jag fick kontakt med Jamie Olivers som låg intill och kunde läsa lite mejl och lägga ut ett par bilder på Facebook.

Efter att ha betalat vår måltid (24 pund med dricka) så vandrade vi iväg till närmaste tunnelbanestation och tog oss mot Towern. Vilket tog sin lilla tid eftersom det var ”signalfel” på linjen mot Tower Hill. Men köer är vad vi har vant oss vid så vi tog det hela med jämnmod.

Towern är en mindre stad inom murar men vi nöjde oss med att titta på den utifrån och att som alla andra turister ta bilder av Tower Bridge intill.

Och rätt nöjda med vår lilla utflykt satte vi oss en stund på en soffa och drack lite vatten innan vi tog tunnelbanan mot Mile End för ett sista byte till Stratford.

Buss 25 stod redan inne när vi kom till terminalen och vi satte oss en trappa upp som vanligt. Inte minst för att jag skulle kunna hålla utkik efter vilken hållplats som det var dags att kliva av på. Kommer ju aldrig ihåg gatan men minns hur det ser ut omkring den.

Innan vi fortsatte hem till Bob, och nu var klockan 15, så gick vi in på samma butik som hjälpt oss med åkkorten i morse och kollade så att vi hade nog med pengar kvar för att kunna ta oss till Heathrow i morgon bitti. Och det hade vi.

När jag öppnade datorn hemma hos Bob hade SAS skickat en länk så att jag kunde boka våra platser på planet. Tyvärr fick vi även besked om att vi inte kommer att få tillbaka några pengar för färjan hem. Måste erkänna att jag inte riktigt hajar varför ännu men jag har mejlat till Stena Line och frågat.

Jag och Carl-Anton har också tillbringat ytterligare någon timme nere i källaren eftersom de fyra lådor vi hade tänkt ta med i bilen tillbaka till Sverige knappast är något vi tänker bära till flyget! Istället gick vi igenom dessa lådor och plockade ut sådant som vi absolut vill ha med oss den här gången och inte vänta till i maj.

Nu står 75 lådor färdigpackade där.

Pratade med Bob en del om hur han tänker kring att utveckla AFU:s sajt med forteanabloggar, något som jag tror kan bli ett dragplåster för AFU. Den bollen rullar nu och när jag kommer hem så blir det till att hitta praktiska lösningar på detta.

Framåt kvällen bjöd Bob och Sam på lasagne, färsk mango och en suverän tårta. Så vi kommer att somna bra i kväll.

Senare kom Sam och föreslog att vi skulle åka taxi istället för att krångla oss iväg med tunnelbanan till Heathrow. Och så fick det bli. Kostade faktiskt bara 50 pund för 90 minuters resa. Skönt att slippa springa i trappor och att byta linjer tidigt på morgonen.

Vaktavlösningen lockade tusentals.

Det gällde att ha skarp blick för att se något.

Tower Bridge var ett av våra mål för dagen.