Efter att ha jobbat någon timma med den sista artikeln för Storytel (som jag ska putsa lite på och sedan skicka iväg i morgon eller i helgen) och en macka till frukost tog jag mig in mot jobbet – men passerade DN – för att gå till Lux.
Där mötte jag upp Josefine och Cristian som bjöd mig på lunch. Maten på Lux är alltid bra (jag tog älgkalv) men ändamålet för vår lilla sammankomst var att jag och Cristian skulle få chansen att prata ufo. På något sätt var jag en liten födelsedagspresent till honom (han fyller i morgon) i form av en samtalspartner.
Det blev 90 mycket trevliga minuter där Cristian berättade om en observation av ett märkligt föremål han gjorde i sin uppväxtstad Valparaiso i Chile som elvaåring 1978. Då såg han tillsammans med sin bror och några kamrater ett tefatsliknande föremål med en ljusramp av lampor och bokstaven H (men med lite böjda linjer) under rätt många minuter.
För oss i ufobranschen gick det inte att låta bli att tänka på det så kallade Ummotecknet som är så omdebatterat och ifrågasatt. Inte exakt lika men påminnande. Ni kan se Cristians teckning av det han såg här nedan.
Vi hann prata om en hel del annat också och vi hade det riktigt trevligt ända till dess att jag var tvungen att gå till DN och prata med mina vänner på webbteveredaktionen om vår serie och sedan sätta mig vid datorn och börja skriva artiklar på nätet.
Kvällen fick ett bra avbrott när jag, Monica och Mathias gick till Wang Asia Sushi på Essinge brogata för att äta var sin sushi. Den är verkligen god och liknar ingen annan jag brukar äta. Den är lite varmare än en vanlig och har såser och kryddor som är smaskiga.
Mycket Trump under kvällen, både åt papper och nät. Nu med hot om att utlysa nationellt nödläge.
Cristians teckning av det han såg.