Klockan 10 var det dags för ett Zoommöte med underbara Beppe Singer (känd från teve och genom sina böcker för unga) och Karin Nilsson på Bonnier Carlsen. Mötet handlade om ett projekt som Beppe jobbar med och där jag bara är med i periferin som ett slags bollplank.

Oavsett om projektet blir av eller inte så är det alltid ett nöje att prata med Beppe som är fylld av energi och bra idéer. Några kanske minns honom som programledare i ”Hjärnkontoret”, något som gav honom priset som Årets folkbildare (tillsammans med redaktionen) 2011.

Efter mötet hann jag äntligen äta frukost, något som jag hade haft planer på ända sedan i morse. Men flera telefonsamtal gjorde att det inte blev så. Hade bland annat ett långt och trevligt samtal med Åke Lejon som tog den klassiska bildserien av ett okänt föremål (egentligen två) över Penttäja den 11 november 1973. Nu är vi på jakt efter negativen som ingen längre är säker på var de är. Åke ska leta.

Klart är att ufogruppen Gicoff i Göteborg lånade dem för analys men sedan minns inte Åke om han fick tillbaka dem. FOA lånade också bilderna men enbart i form av papperskopior, och dessa skickade den tidens ufoansvarige Tage Eriksson tilllbaka. Det har vi papper på.

Katten vet om vi någonsin kommer att hitta negativen. För i Gicoffs samlingar, som AFU har, finns de inte. Gicoff lånade också Lars Thörns bilder av ”tefatet” utanför Skillingaryd men inte heller dessa negativ fanns i Gicoffs samlingar som AFU fick. Negativ har en förmåga att få fötter tyvärr.

Framåt eftermiddagen körde jag till vår frisör på Åkermyntan och fick lockarna kortade. Inte för att de behöver kortas särskilt mycket längre men lite ordning är det ändå bra att få på dem.

Efter kvällsmat i form av Annelis hemlagade ärtsoppa med ostmacka och mjölk tog vi bilen in till Fotografiska. Och tänk! Det snöade. Inga mängder, men i alla fall nog mycket för att skapa ett litet vitt lager på marken.

Väl där väntade Ylva på oss i entrén och sedan vandrade vi runt på utställningen ”Space – A visual journey” med bilder och rörligt från rymdåldern skapade av konstnärer. Nästan alltid med verkligheten fotografier som grund.

Vackert och intressant men som vanligt med förklarande texter som var så små att man fick krypa alldeles inpå för att kunna läsa dem. Fattar inte varför det ska vara så. Väggarna gapade av tomhet så att göra utställningen mera lättillgänglig hade varit så enkelt.

Mycket var intressant och en del roligt. Som samlingen av brev som skickats in till Haydenplanetariet på Manhattan i New York mellan åren 1950 till 1954 då planetariet i samband med utställningen ”Conquest of space” 1950 uppmanat besökarna att skriva till dem och ansöka om en plats på en framtida rymdresa. En av de roligare kan ni se här ovan.

Fokuset var på konst, på det vackra, där 13 konstnärer från olika länder skapat konst utifrån befintliga bilder av rymden. Ibland av rymdfärder, ibland av galaxer och planeter. Och på slutet fanns ett rum som taget ur ett victorianskt videospel där man kunde slå sig ned och beundra utsikten från det tänkta rymdskeppet.

Jag hade ju hoppats kunna köpa någon bok eller allra helst en utställningskatalog. Men böckerna var svindyra och katalogen lyste med sin frånvaro.

Tjejerna siktade in sig på det billigaste, fem vykort till priset av fyra. Ett inte lika ouppnåligt mål.

Efter att ha kört hem Ylva tog vi oss tillbaka till Skälby och då föll det faktiskt fortfarande lite snö. En lite paus vid köksbordet med O’boy till mig och kaffe till Anneli plus var sin banankaka blev det innan jag fick sätta igång och packa inför morgondagens resa till Gislaved där jag ska hålla föredrag på biblioteket. Kom gärna dit!

Sedan blev det sängen efter en del kontakt med min vän Robert Powell i USA. Just nu med en bok om Charles Fort.