Vi lämnade Cuzco i gryningen för att ta bussen över Andernas högplatå och vaknasamtalet från receptionen kom alldeles för tidigt, 05.15. För nu checkar vi ut och målet är Titicacasjön nära Bolivias gräns. Framåt kvällen kommer vi fram till staden Puno vid Titicacasjöns strand.
Hotellet här i Cuzco kommer att saknas, bra frukost, fina rum och kanonduschar. Men vi kommer inte att sakna byggjobbaren på nedre botten i affären intill som har bankat och bankat från morgon till kväll så att betongen har skakat.
Resan börjar med att vi glömmer tre personer och får backa tillbaka till hotellet för att hämta dem, men sedan rullar vi ut genom Cuzco. Så kan det gå på en gruppresa.
Första stopp blir Andahuaylillas en liten by 40 kilometer från Cuzco. Där tittar vi på en vacker kyrka från den spanska kolonialtiden. Tyvärr går det inte att ta några bilder i den men här finns många fina målningar.
Sedan blir det besök i ett Virachochatempel i Raqchi där vi tillbringade en timma. Ett tempel som en gång varit mycket imponerande men där det i dag bara finns den bärande väggen mitt i byggnaden kvar. Runt templet finns andra mera välbevarade byggnader, bland annat en rad runda spannmålsmagasin. Utanför ett av dessa filmar jag en liten tant som liksom övriga gärna vill ha en slant för besväret.
Tillbaka på den lilla marknad som finns på vägen till bussen kommer jag på ett bra sätt att ta bilder utan att drabbas av utsträckta händer. Jag ställer mig inne i en liten butik och plåtar ut genom dörren. Ljuset utanför gör att ingen där kan se mig.
Bussen rullar sedan vidare till den väntande lunchen en kvart längre bort på restaurang Feliphon som ligger längs vägen. En restaurang som går helt i kycklinggult! Kanske inte så konstigt med tanke på Perus enorma kycklingfarmar. Här bjuds buffé och den smakar alldeles utmärkt och vi äter oss mätta på soppa, huvudrätt och efterrätt.
Efter maten rullar vi genom ett landskap präglat av boskapsuppfödning mot ett pass 4.335 meter upp, den högsta punkten under vår resa.
Och väl framme där såg vi ut som på bilden ovan. Nu var det inte bara ett fototillfälle utan också ett tillfälle att köpa äkta alpackatröjor. Så vi investerade i var sin till pojkarna för 130 kronor styck, ett riktigt bra pris. Snygga var de också.
Väl på väg igen blev jag ombedd att hålla ett kortare anförande om mitt ufointresse och om UFO-Sverige för de andra i bussen, vilket jag gjorde. Sedan höll Carl-Anton tipstävling om Sydamerika som Anders Persson vann. Den var grymt svår och jag gissade (fel) på det mesta, däremot kunde jag alla utom en av utslagsfrågorna när Erling och May-Britt skulle skiljas åt för andrapriset.
På vägen ser vi resterna av en svår bilolycka där en personbil frontalkrockat med en turistbuss. Det gick nog inte så bra för några av de inblandade.
Klockan 16 kommer vi till Sillustani som är ett fält med gravtorn där många mumier och en hel del guld hittats. Det kändes att luften är tunn när vi vandrade upp till toppen av det lilla berget. Efter flera pausar och prat av guiden når vi toppen.
Där blåser det minst sagt snålt och kyligt men vi stannar ändå där i 40 minuter. I fjärran syns ännu flera gravtorn på en bergskam på andra sidan vattnet. En av stenarna på vägen ned har formats som huvudet på en puma. Annars finns det inga utsmyckningar i själva gravarna.
Strax före 18 anländer vi till Puno med 180.000 invånare där stadens ljus ser ut som en bisvärm och där Titicacasjöns ena strand mest liknar ett svart hål. Redan 18.30 ligger jag och Anneli i våra sängar på rum 123 på hotell Sonesta Posadas del Inca, ett riktigt fint hotell med värme på rummet! Ingen garanti på den här resan.
Anneli har bestämt sig för att stanna kvar på hotellet när vi drar ut på Titicacasjön i morgon för en övernattning i Bolivia. Även Anders Persson och Leif Olsson blir kvar här eftersom de är förkylda, men resten kommer att åka ut med båt i morgon bitti.
Vi är alla rätt trötta och efter kvällens mat packar jag om väskorna men sedan är det bums i säng strax efter 22. Niklas tittar in och rakar sig medan Markus tittar på golf på teve.
En by längs vägen, bokstaven S betyder att det är en jordbävningssäker zon.
Virachochtemplet.
Restaurangen gick i gult.
Gravtornen var mäktiga.