Lika bra att börja med en efterlysning: Är det någon som såg – och hörde – ett fenomen över Filipstadsområdet i Värmland vid 14.15-tiden i lördags? Filipstads-Tidningen fick i alla fall in en del rapporter från läsare som hört en smäll som efter ett skott och inledde genom journalisten
Lena Richardson en koll av vad som kunde ha orsakat ljudet. När hon ringde mig i morse visade det sig att hon faktiskt hade hört ljudet själv när hon befann sig i en båt på Vänern.

Min första tanke var att det rörde sig om en meteor som gått in i atmosfären och när Lena sedan berättar att en kvinna som befann sig uppe på skidbacken vid Säfsen norr om Filipstad också hade sett ett ljus som rörde sig över himlen blev jag ännu mer övertygad om att det var en bolid som brunnit i atmosfären.

Som tur var lät jag mig inte nöja med andrahandsuppgifter utan fick numret och ringde upp kvinnan och hennes man. Och då blev historien betydligt mera intressant. Mannen hade bara hört smällen medan kvinnan också sett något flyga fram över himlen. Hon berättade att det var rena slumpen och att hon helt enkelt tittat upp för att se hur vädret var. Då får hon se hur ett stort klot flyger fram över den blå himlen innan det efter mindre än fem sekunder försvinner in i en molnbank och sedan inte syns till något mer. Mellan 30 och 60 sekunder senare hörs ett ordentligt buller, sannolikt från föremålet då det gick igenom ljudvallen.

Det knepiga var att kvinnan beskriver ett alldeles runt föremål med skarpa kantar, större än fullmånen och starkt gult till färgen. Efter många jämförelser hit och dit kom vi fram till att hon knappt hade kunnat skymma föremålet med sin knutna hand om hon räckt ut den på rak arm. Det var större än fem centimeter på en linjal hållen på samma sätt. Stort.

Så vad var det då? Svårt att säga. Bolider (alltså stora meteorer) brukar ha en svans efter sig och inte vara helt runda. I vilket fall är en sådan form mycket ovanlig. Så samtidigt som den teorin är den som ligger närmast till hands kan jag inte låta bli att grubbla över om den verkligen stämmer. Det skulle vara bra om fler hade sett föremålet som gick från sydväst mot nordost.

Den här dagen började alldeles för tidigt, redan 07.30 då två hantverkare kom hit för att titta på hallen för att sedan ge ett pris på renovering. Anneli var också hemma och när hantverkarna gått så gick hon till bussen medan jag började göra i ordning på Henry Svenssons loggar från hans radiosändningar flera av dem med ufoinnehåll. Detta tog flera timmar men med avbrott för en intervju som jag fick okej till i går och som jag bokat till 09 trots att jag alltså är ledig i dag.

Intervjun som skulle göras var med Ulf Rehnmark, en av styrelseledamöterna på Lundsberg och vad jag ville veta var vad som egentligen hände när eleverna och han möttes för att diskutera diskohelgen och då nollningsaktiviteten som kallas ”ubåten” kom på tal. Vi pratade en kvart och sedan skrev jag två artiklar, dels den om rektorn och dels en om att skolan nu försöker få beslutet om att ställa in undervisningen upphävt. Båda kom att toppa DN.se under ett par timmar.

Medan jag höll på att skriva ringde Filipstads-Tidningen för att få min kommentar till observationen och när jag väl lämnade datorn så hade klockan blivit 11.30, Niklas hade för länge sedan gått till skolan, och Markus börjat vakna.

Resten av dagen har gått i pappersarbetets tecken. Jag har läst DN som jag inte hunnit tidigare, klippt ur Niklas alla artiklar från sommarjobbet (men inte hunnit klistra in dem) och fortsatt med Henrys papper. Pep också iväg till Jakobsbergs centrum för att handla dryck inför morgondagens surströmmingsskiva här hemma och lite matkompletteringar.

Markus stack i sin tur iväg för att spela semifinal i klubbmästerskapet på Viksjö men förlorade tyvärr, vilket han inte var så glad över. Niklas, som kom hem från skolan vid 14-tiden, landade i några timmar så att jag kunde laga kvällsmat i form av kycklingklubbor och ris som vi intog framför ”Twin Peaks”, en serie som han bara läst om men var nyfiken på. Sedan stack han iväg på stan för att träffa kompisar och Anneli åt samma håll för att gå på Grönan och lyssna på Eva Dahlgren.

Framåt kvällen ringde jag till L-O Andersson och grattade på födelsedagen och så satt jag i soffan och klippte och klistrade tidningsklipp medan Markus zappade mellan tre olika långfilmer och vi mumsade på ostbågar. Och sedan var det dags att grotta ned sig i mejlkorgen framåt 01.30.