Bilden ovan föreställer den utsikt jag haft större delen av dagen, alltså datorskärmarna och skrivbordet. Har fokuserat på skrivandet och jobbat rätt intensivt med ett av kapitlen, dels genom att läsa i böcker och dels genom att läsa tidningar från 1920-talet på Newspaperarchive.com.

Och så genom att sätta det jag kommit fram till på pränt givetvis. Det blev 12.080 tecken så nu är jag uppe i 188.620 totalt. Har också letat lite fler bilder.

Foten känns bättre men inte bra och det har jag väl mitt rätt stillasittande liv i dag att tacka för. Men visst rusar jag omkring här hemma, fast lite korta sträckor. Har varit nere och tagit ner tvätten, hämtat böcker i omgångar och varit ute ett antal vändor i köket innan Anneli kom hem.

Har stuckit emellan med att hjälpa hembygdsföreningen i Harplinge med ett par fotografier också. De hörde ju av sig i går och fick en del hjälp redan då. Både jag och Johan på rapportcentralen hade hoppats hitta nya vittnen eller uppgifter då det gällde Siw Fester-fallet men så blev det inte. Damen som jag har mejlat med tog upp frågan på ett möte i kväll men ingen kände ens till händelsen.

Det som är stort för oss är ofta inte alls lika känt bland övriga människor. Mera känt är filmen som togs i Mora under förra året. Den har ännu inte fått sin förklaring och är fortfarande under utredning. I dag skrev Dalarnas Tidningar om UFO-Sveriges statistik för förra året.

Pratade med Niklas som varit på jobbintervju i dag och det hade känts bra sa han. I morgon väntar nästa. Bara att hoppas att grabben får något som han är nöjd med och som ger honom möjlighet att utvecklas som journalist. I dag är det lätt att bli sittande på redaktionen. Sådana jobb fanns nästan inte när jag började, om man inte var redigerare förstås. Vilket jag också var. Men när man var reporter så var man ute och träffade folk. Telefon var inte förstahandsalternativet och datorer fanns ju inte.

För även om det är roligt att skriva så är mötet med andra människor livsluften.

Anneli fixade potatisbullar med lingon och fläsk i kväll och till det dricker man alltid mjölk. Men när vi sedan satte oss i soffan för att titta på Antikrundan (med frimärkena framför mig) och sedan på ”Innan vi dör” (utan frimärken) så tog jag en Sierra Nevada.

Fick förresten ett bra mejl från Lars Olof Lodéns dotter i dag där hon skrev att jag kunde komma och hämta en bok om frimärken, som jag gärna ville ha, och att jag dessutom kunde få en bunt Tintinalbum som de skulle fundera över vad det skulle göra med.

Jag var ju ute i Saltsjöbaden för några veckor sedan och hämtade astronomerna Lars Olof och Kerstin Lodéns böcker till AFU och fick då också syn på en bok över hela världens frimärken som jag en gång själv ägt men gjort mig av med. Och sedan dess försökt att hitta igen. Så himla bra att få tillbaka den och så snällt att jag får ta den. Tintinalbumen blir också roligt att kika på, där kan det finnas upplagor som jag saknar i min samling.

När Anneli gått och lagt sig satte jag mig och sorterade in bilderna från USA-resan i somras på mina externa hårddiskar. Bra att äntligen få det gjort.