Efter frukost tog vi Leifs och Berits bil och körde till Kåseberga som ligger ett stenkast bort för att titta på Ales stenar, ett givet utflyktsmål och ett som verkligen är värt ett andra besök. Skeppssättningen ligger vackert nära klippkanten på ett helt platt markområde. Korna som brukade gå här är borta men antalet turister är fortsatt stort.

Här gick vi en halvtimma i blåsten. Jag filmade och plåtade men det är ju alltid folk som rör sig mellan stenarna. Ingen Bob Lind i sikte men väl hans informationsaffischer som numera sitter intill Riksantikvarieämbetets, som två likvärdiga källor. Vilket är mycket tveksamt.

Efter 45 minuter bland stenarna gick vi ned till de restauranger och bodar som finns i Kåseberga hamn och köpte lite sill och fisk men passade också på att ta en fika på Café & Bistro i Kåseberg där vi kunde sitta i lä medan vågorna vräkte upp mot stenarna en bit bort.

Sedan drog vi in till Ystad och besökte klostrets rosarium. Mycket vackert och med härliga dofter. Ni kan se en bild av oss här nedan.

Hemma igen blev det lunch ute på verandan och ett samtal till Joel som hjälpt oss med kontakter så att vi kunde få hjälp med vårt punkterade däck. Och en firma i Tomelilla kunde ställa upp redan i dag.

En tur till Backåkra i motvinden och bland komockorna hanns också med. På vägen tillbaka tog vi vägen längs stranden där en man plötsligt gick ikapp mig och sa mitt namn. Det visade sig vara Måns Hedberg från Singapore, en Facebookvänner som för ett par veckor sedan skickade mig en bok. Riktigt kul!

Vi hann tillbaka in i stuga för lite paj innan regnet kom – och gick.

Men tro det heller ej, det blev bättre. Vi körde ännu en kubbmatch med samma lag som i går och även nu blev det 3-0 till mig och Leif. Sedan kom solen och vi bytte kubb med krocket där Anneli imponerade och krossade allt motstånd.

Och så var det det där med däcket. Joel, som är granne till Leif och Berit, hade tipsat oss om två däckfirmor som skulle kunna hjälpa oss. Den ena föll direkt eftersom de inte hade rätt storlek på däcket så det var bara den andra, som låg i Tomelilla och hette Thores Däck, som kom i fråga.

Nu tog det ett antal timmar innan de hörde av sig och när vi väl kom dit fick vi vänt tjugo minuter, men sedan! Ja, sedan då kom Gunnar Bergman med son och vi gick in på däckfirman. Det var bara det att han inte hittade något däck som passade – som inte kostade mer än 2.000 kronor.

Det blev inte lätt. Men till slut lokaliserade han ett begagnat däck i en container med däck som jag fick för 650 kronor inklusive montering. Och ett var i verkligt bra skick. Bra var också att Gunnar gjorde rent fälgen från den sörja vi hade sprutat in för att vi skulle få in luft i däcket igen.

När allt var klart gav jag en hundring i dricks och tackade för ett bra ett jobb.

Skönt att få detta fixat. Nu kan vi åka till Stockholm i lugn och ro i morgon.

Tillbaka i stugan blev prat och en pilsner.

Leif och Berit vid sin stuga.

The gang framför Ales stenar.
Ales stenar från andra hållet.

Från sidan.

Stenformationen lite från ovan. (Hur jag tog bilden kan ni se längst ned).

Anneli, Leif, Olle och Berit på väg från stenarna.

På väg ned mot hamnen efter besöket vid Ales stenar.
I hamnen fanns större skaldjur.

Och stora sillmackor.

Klosterträdgården i Ystad.

Anneli framför rosariet.

Klostret.

Fina blommor även längs gatorna i Ystad.

Meditationscirkeln vid Hammarskjölds Backåkra.

Måns Hedberg och undertecknad.

Leif krockar iväg klotet.

Och här har vi hissat upp bilen.

Dramatiska moln på vägen till Tomelila.

Och här byts däcket i Tomelilla. Gunnar Bergman byter!

Anneli ger en hjälpande vid Ales stenar. Berit fotade.