Ny bok om ufobilder


I dag ringde postkillen på för att leverera ett tjockt paket med en bok. Det visade sig innehålla boken ”Belgium in UFO photographs – Volume 1 (1950–1988)” av mina vänner Vicente-Juan Ballester Olmos och Wim van Utrecht. Jag hade visserligen redan fått den i digital form men det är ändå något speciellt att hålla själva den fysiska boken i handen.

Och det är ett enormt jobb som de två har lagt ned på denna ambitiösa tegelsten i A4-format som totalt innefattar 400 sidor. Här har V-J och Wim försökt att få med varje påstått ufofotografi, hur dåligt det än kan vara, så länge det har en koppling till Belgien.

Mycket är alltså bara av intresse för oss som jobbar med att utreda liknande fall och kan för en bred allmänhet verka mindre intressanta men här finns även klassiska tefatsbilder vars historier berättas i detalj med påföljande utredning och slutsatser.

Det ska bli mycket intressant att läsa boken.

Innan det bar av till jobbet ägnade jag en stund åt att fortsätta organisera Eugen Semitjovs efterlämnade manus som jag och AFU fått från sonen Jesper. Jesper själv håller på och skannar pappans böcker och lägger upp dem på Google Play. Jag hann med ett par pärmar.

På väg till jobbet läste jag lite nyheter på paddan och svarade på mejl. Fick ett från en person som jag väntat på länge, så det var bra. Undrade faktiskt vad som hänt honom.

Rösten är fortfarande inte bra och det är bara att hoppas att den ska ta sig framåt veckan då jag ska hålla et föredrag. Men nu kan jag inte vara hemma från jobbet längre och i övrigt mår jag ju bra.

Skrev en blogg om det skumma rymdobjektet Oumuamua som passerar vårt solsystem just nu. Nu ska en grupp astronomer lyssna efter signaler från föremålet. Är det en vanlig 40 meter stor sten eller är det ett tillverkat föremål som skickats hit av någon.

Nu är sannolikheten stor att det trots allt bara är en ovanligt formad 400 meter lång sten. Eller mindre berg. Vi ska nog inte förvänta oss för mycket.

När jag gick och åt hann jag ikapp Pontus som var på väg hem och han bestämde sig för att hänga på och så gick vi gemensamt till La Barca och åt var sin entrecôte. Trevligt med sällskap, inte minst av Pontus som jag inte ser så mycket av numera.

En ganska lugn kväll vilket var bra.

Loading