Starten av dagen kunde kanske ha blivit bättre för när vi hade kört drygt en halvtimma och nästan var framme vid M25 upptäckte jag att jag hade glömt lådan med nya boken hemma hos Bob. Och den skulle med till Valentine och till Malcolm Robinson.

Så det var bara att vända och köra tillbaka, plocka upp lådan och börja om. Så en timma efter planerad tid var vi åter på samma plats. Sedan gick färden över Queen Elizabeth II-bron (som är en tullbro men där jag har ett konto som gör att jag bara kan köra över) och vidare ned längs A21, efter att ha lämnat M25, till ett soligt och fint Hastings där vi parkerade nere vid vattnet som jag hade planerat.

Så snart vi ställt bilen och betalat en bra slant för att stå där ringde jag Malcolm och berättade att vi anlänt och därefter började vi gå längs gatan med det märkliga namnet Rock-A-Nore Road fram till The Bourne, som vi korsade, och in en liten gata (Winding Street) som tog oss till en mindre gräns som kom ut på High Street där Malcolm lite oväntat stod och väntade.

Så vi slog följe til hans och hans frus lägenhet på Croft Road mitt i gamla stan. Hastings gav ett trevligt och vänligt intryck även om jag och Håkan bara hann se några gator av staden innan vi satte oss och pratade med Malcolm i fyra timmar.

Malcolm visade sig vara en mycket klok och mycket duktig ufolog som verkligen kunde se fenomenets begränsningar och möjligheter. Vi var överens om det mesta och jag imponerades över hans sätt att närma sig dessa svåra frågor.

Det är omöjligt att summera allt som Malcolm berättade för oss men vi kunde konstatera att han lagt ned mycket tid på flera väldigt intressanta fall, några av dem ombordtagningar. Vi tittade på bilder och på hans utredningar, gick runt i lägenheten och kunde konstatera att han hade sitt material i alla skrymslen och vrår. Plus i garaget dit vi inte gick.

Jag visade filmer och boken från AFU och Malcolm konstaterade det som alla gör att han inte sett något liknande och berättade att han redan hade satt upp mig i sitt testamente. Alltså ska hans arkiv till AFU.

Strax efter 15 gick vi till bilen efter att ha fått några kassar tidskrifter med oss. Vädret var fortsatt fint och men det var ett problem – vi hade bara hunnit prata och inte äta något. Ja, förutom var sin rostad brödskiva med ost hos Bob i morse och var sin kaka (god!) som Malcolms fru bjöd på till mitt te – och Håkans öl!

Så vi stannade till på The Mermaid som var ett litet café på Rock-A-Nore och köpte var sin underbart goda sandwich med bacon och ägg. Som vi åt i bilen medan jag kopplade in navigator och laddningssladdar igen.

Vi lyckades komma iväg i takt med schemat men det händer ju alltid saker längs vägen så en bilbärgning som stängde hela motorvägen i en kvart och långa köer runt Heathrow gjorde att vi kom fram till Benson och Damien och Valentines hus drygt en kvart efter utsatt tid.

Att träffa Valentine och Damien är alltid lika positivt. Vi satt länge i deras nybyggda kök och pratade, blev som vanligt erbjudna ett stort antal spännande öl och kom dessutom in på ämnet gin som blivit så inne såväl hemma som här de senaste åren. Damien var skeptisk och menade att många sorter inte går att känna skillnad på men blandas ut med allt möjligt och säljs för dubbla priset. Han har säkert rätt. Ginmarknaden har hajpats och få kan egentligen känna skillnad på de olika sorterna.

Vi drack i alla fall var sin Gordon’s med Schweppes Indian Tonic Water medan Valentin lagade mat som vi avnjöt i familjens matsal. För det här är ett stort hus som de två håller på att renovera, sakta men säkert. Och senast jag var här fanns det inte ens golv i köket – det gör det nu.

Framåt sena kvällen gick Valentine och lade sig medan jag, Håkan och Damien lyssnade på musk i datorn. Inte minst ”Lazy” som ju är en helt underbar låt. Men till slut var det dags också för oss att hitta våra sovplatser som var på andra våningen där arbetet med renoveringen inte hunnit lika långt. Men mitt sovrum ska få nytt golv i morgon så det gäller att vara uppe för 08 då hantverkarna kommer.

Jag avslutade kvällen med att hjälpa en arkivkollega i USA med en fråga och att skriva blogg. Då hade en av husets katter hittat mig och lagt sig i mitt sovrum. I säng efter midnatt. I morgon lämnar vi England.

Ett av de mera intressanta fallen som Malcolm undersökt.

Några roliga prylar hemma hos Malcolm.

Damien och Valentine Ward.