Fin donation till framtida museum

Ruth Drowns apparat.

I dag var det dags för ännu ett besök hemma hos Eva Sundler Malmnäs som åter hittat en fin sak efter sin mamma Kerstin Bäfverstedt vars arkiv hon sedan tidigare donerat till AFU. Den här gången fick jag hämta en apparat som ägts av den på sin tid kända Ruth Drown i Kalifornien och som Drown använde för att diagnosticera sjuka på avstånd och ibland enbart utifrån ett fotografi, men också genom att placera ett blodprov i ett fack i apparaten ovan.

Den apparat vi nu fick hade Kerstin alltså fått direkt av Ruth Drown under ett besök i Stockholm i början av 1960-talet. Dessutom fick vi ett par mindre apparater som sannolikt använts vid resor.

Dessa blir nu ett fint tilskott till den paranormala avdelningen på AFU och jag fick också chansen att spela in Evas minnen från hur hon själv analyserats med hjälp av apparaten.

Eva Sundler Malmnäs.

När jag kommit tillbaka hem blev det lunch men också tid att läsa lite epost där det fanns ett spännande mejl från Weine som tidigare arbetat på SMHI och som nu med hjälp av data från en tysk vädersajt tagit fram uppgifter som jag kommer att ha nytta av i min bok.

De uppgifter jag sökte var hur vindarna blåste i början av maj 1892 och varifrån det stoft som föll i rikliga mängder över Sverige (och andra länder i norra Europa) egentligen kom från. Allt mindre har ju tytt på att det var från en isländska vulkan. Nu ser vi ut att ha kommit svaret på spåren! Återkommer till detta.

Darth Who?

På jobbet var det bara att inse att Halloween närmar sig då jag mötte en arbetskamrat med en Darth Vader-mask i näven. Skyllde på att något av barnen skulle ha den…

Nå, för oss som jobbade kväll var det inte mycket ro utan vi hade att göra hela kvällen. När jag gick ut för att äta min Hoisinanka på Lilla Asien låg dimman som hängt över stan hela dagen kvar som ni kan se av bilden längre ner. I vilket fall var det väldigt glest på Lilla Asen och jag fick ett bås för mig själv.

Fick förresten tid för operation under dagen också. Bra att ha ett datum och skönt att se en lösning på min problematiska näsa. Jag kommer inte att sakna polyperna. När jag berättade det på jobbet undrar de om jag kommer att låta annorlunda efteråt. Vet faktiskt inte. Kanske det. Lite spännande i så fall.

Nu hade vi det trevligt under kvällen trots att jag hade en hel del att bevaka. När Erik hoppar in brukar stämningen bli bra. Så kvällen rullade på fint. På slutet fick jag mejl från en kamrat i södra Sverige som behövde hjälp med en sak som jag ställde upp och fixade åt honom.

Hade också lite kontakt med en amerikansk ufovän som jag inte hört ifrån på länge.

Kom i alla fall hem en stund efter 01 på grund av coronasiffror och en del annat. Väl hemma var jag glad att se att tvätten hade hängts så det slapp jag. Dessutom fanns det lite linguini och annat kvar, ostron till och med efter att Anneli haft besök av Maria. Men ostronen fick vänta, jag satsade på pastan. Till slut var klockan framåt 03 då jag kom i säng. Markus var givetvis vaken fortfarande.

DN i dimma.

Loading