I dag har jag egentligen ledigt men har jobbat med att ringa folk på DN hela dagen. Samma ringande som jag och min skyddsombudskollega Hans Arbman hållit på med sedan i torsdags. Klockan 10.15 stack vi båda emellan med att berätta om vårt arbete på ett månadsmöte som hölls av vår vd Anders Eriksson och vår chefredaktör Peter Wolodarski som båda står bakom det vi gör.

Och jobbet går bra även om det tar tid och nu har vi bara 60 personer kvar att kontakta.

Under dagen har jag också hjälpt en medarbetare på DN med lite skyddsombudsrelaterade frågor som jag hoppas ska sluta väl, vilket jag tror. Dessutom har jag haft en del kontakt med personer inom UFO-Sverige för att lösa en del saker där.

Som vanligt en hel del ringande alltså.

Framåt kvällen jobbade jag färdigt en artikel till ett kommande nummer av Historiska brott & mysterier som i vanlig ordning är på 11.000 tecken. Fick också en förfrågan från Jultidningsförlaget om jag vill skriva en artikel till årets upplaga av den anrika tidningen och det tackade jag ja till.

På slutet av dagen tog jag mig tid att läsa igenom protokollet från senaste styrelsemötet i UFO-Sverige som jag fick från sekreteraren Victoria i går och skickade det sedan vidare till den andre justeraren Tobias Lindgren som också han gjorde sin koll så att vi snabbt kunde sända det hela tillbaka till Victoria.

Victoria är duktig som sekreterare, ett inte alltid så lätt jobb eftersom vi diskuterar mycket under våra flera timmar långa möten.

Dagen har alltså rullat på rätt bra och när Anneli kom hem var det dags att börja fundera på kvällens middag.

Fick en förfrågan om att intervjuas på Skype av en amerikansk ufolog och vi spikade det hela till i början av mars. Ufologen, vars bok jag läst, är intresserad av spökraketerna och andra historiska ufofall så det blir säkert en trevlig intervju. Det är alltid roligt att ha mycket att göra och att vara efterfrågad.

Under kvällen tittade jag och Anneli på en film om Agatha Christie och hennes mystiska försvinnande 1926 då deckarförfattaren efter elva dagar dök upp på ett hotell och påstod sig ha drabbats av minnesförlust. Vad som egentligen hände vet ingen. Nu var filmen om en fiktiv historia om vad som kunde ha hänt under dessa dagar och den var inte alls dum. Vi tackar Ylva för tipset!

Och visst blev det en semla i dag!