Efter frukost åkte Markus till jobbet medan jag, Anneli och Niklas satte igång med några timmars trädgårdsarbete. Och först blev det puts av häcken som vuxit sig rätt vild. Även om vi var lite sena så är vi först på gatan att fixa den vilket alltid känns bra.

Det är ett riktigt lagarbete att ta sig an trädgården och när häcken var ansad och fint gick Niklas och jag loss på mossan på garageuppfarten (och upptäckte en massa asfalt vi tidigare inte hade sett) och sedan det som växer mellan plattorna längs huset.

Nästa etapp var att ta bort lavar från fasaden mot norr där Anneli gjorde en insats och jag klättrade upp på stegen för att klippa ner klätterhortensian som alltid gör sitt bästa för att ta över tegelfasaden och nå nocken på huset.

Därefter rundade vi knuten och fortsatte ansa hortensian som försöker ta över även där och när vi fixat lite livsutrymme i rabatten mot husets västra del planterade Anneli en lilja som jag fått av en dam i Mariestad för något drygt år sedan.

Vid 18-tiden kom Ylva och så kunde vi slå oss ned kring bordet för att äta kräfttor. Två paket från Lousiana och två turkiska, alla av den större modellen. De mindre köper vi aldrig längre eftersom de är så futtiga.

Eftersom Niklas hade med sig några konstiga påsar med ”tilltugg” från Japan så bjöd han på dem innan vi satte oss med kräftorna. Och det var minst sagt udda smaker på dem. Jag tror inte att han behöver åka tillbaka för att köpa fler…

Kräftorna däremot var utmärkta. De turkiska något större och något blekare och med lite segare skal. Louisianakräftorna var röda och fina och smakade mycket bra. I min värld var de likvärdiga men flera runt bordet var av meningen att de amerikanska var bäst.

Under dagen fick jag ett samtal från en man på Västkusten som ringt mig en gång förut. I dag var han kraftigt berusad trots att klockan bara var 10. Han ville prata ufo och jag tog mig tid med honom trots att jag stod och klippte häcken.

Lite mer intressant var ett mejl från en kvinna som ville rapportera in en äldre observation. Den ska ha inträffat 2006 men hon är inte hundra på årtalet. Illustrationen som hon själv gjort kan ni se här.

Så här skriver hon:

”Det var runt, lite svagt lutande, svart, som två snusdosor ovanpå varandra men den översta mindre. Under det lyste det röda lampor som var symmetriskt placerade runtom botten på farkosten. I mitten en stor vit/blå cirkelformad lampa. Det var 2006 vad jag minns. I januari/februari. Jag stod som förstummad och tittade upp hela tiden. Det kom en människa med hund längre bort och jag ville inte släppa ufot med blicken ändå fast jag kunde upplevas som knäpp. Jag hade en mobiltelefon men det var för mörkt och den tidens mobilkameror var ju som känt inte så bra. Så jag gick hem till mamma och pappa ca 100 m bort, när farkosten försvunnit ur sikte, berättade vad jag sett och de kunde inte ta till sig det riktigt. Ringde min pojkvän som bodde åt det hållet och sa åt honom att gå ut och se efter om han kunde se det. Men han kunde inte se något. Det var på kvällen, kanske runt 7-tiden och någon måste ha sett det mer än jag!”

Jag har ställt en del följdfrågor, bland annat var händelsen inträffade, och väntar på svar på dem.

Fick veta av vännen John Hansen att en annan vän i Wales hade avlidit, nämligen Margaret Fry som jag har träffat flera gånger och hållit kontakt med via brev. Margaret har varit dålig i flera år men det kom ändå som en tråkig överraskning att hon nu är borta.

2016 donerade hon sin boksamling och sitt arkiv till AFU då vi träffades i hennes hem.

Under dagen har jag också varit i kontakt med en kvinna som tagit en fin halobild och efter att jag bad henne om att få den (i utbyte mot en bok) skickade hon bilden. Fotot är taget över Villa Fridhem i Sälsten, Härnösand, i går den 13:e.

Måste nämna den originella men riktigt goda saften vi fick av Per Erik Tell för några pr sedan men som vi smakade på först nu. Den var nämligen gjord av älggräs och smakade inte som någon annan saft. Fräsch och spännande!

Såg att Per Erik nämnt mig i sin blogg i dag. Och att han placerat mina böcker bland Ray Bradbury, Erich von Däniken och Bibeln 🙂 Vet inte riktigt vad jag ska säga om det sällskapet men ointressant är det ju inte!

Efter kräftorna visade Niklas bilder från Japan och vi åt en enormt god frusen Dajmtårta som Anneli gjort. Riktigt, riktigt bra. Sedan satt vi och pratade innan det blev sängen efter midnatt. Då hade Niklas smugit iväg och lagt sig någon timma tidigare, jetlagen slog till.