Trevliga möten i Västsverige

Adrian Parker.

Efter frukost hemma hos Olle och Karin i Västra Frölunda drog båda till jobbet och jag tog bilen till Adrian Parker, professor emeritus i psykologi vid Göteborgs universitet och relativt nyvald ordförande för ärevördiga Society for Psychical Research. Tala om historiens vingslag!

Adrian och jag har känt varandra länge och många av er vet säkert att han ägnat mycket tid åt att studera parapsykologiska fenomen. Och det var om dessa fenomen och hans intresse för dem som vi pratade i två timmar. I förlängningen ska det bli en artikel i UFO-Aktuellt.

Adrain hade också packat ihop en stor låda och några kassar med böcker och tidskrifter som han ville donera till AFU och dem tog jag mer än gärna emot.

När jag sa tack och hej satte jag mig i bilen och ringde till speditören för att höra om sändningen från Maryland hade kommit fram ännu. Jag pratade med dem redan på morgonen men beskedet var tyvärr det samma också nu – jag skulle knappast hinna få lasten i dag. Synd eftersom jag hade hoppats ta med mig den när jag ändå var i Göteborg, det hade sparat pengar åt AFU.

Utanför Bögens korvmoj.

Istället fortsatte jag till Alingsås och Bögen korvmoj där det blev lunch i form av en hel special. Precis när jag betalat kom jag på att jag inte hade sagt till om gurkmajonnäs. Tjejen bakom disken tvekade inte en sekund utan sa bara att då lägger jag till det utan kostnad. Snyggt!

Nästa stopp blev hos Isa-Maj i Kvänum. Vi hade faktiskt inte träffats förut så det var på tiden. För Isa-Maj var väninna till Mariana Hagberg som jag brevväxlade med under något år fram till hennes bortgång. Då fick jag veta att Mariana donerat alla sina papper och böcker till mig och i förlängningen AFU.

Nu hade Isa-Maj hittat flera lådor som hon inte tidigare haft koll på och när jag ändå var i den här delen av Sverige så plockade jag upp dem.

Isa-Maj framför lådorna från Mariana och Adrian Parker.

Vi stod och pratade en stund i den 25-gradiga värmen ute på gatan innan jag fortsatte färden till Thea i Falköping som dels hade en skiva till mig (”Televinkens rymdresa” – sådant samlar jag också på!) och dels lite saker som UFO-Sverige kan sälja i butiken och en kasse vinster till något lotteri.

Också vi blev stående på gatan en bra stund innan jag var tvungen att tacka och fortsätta. Nu raka vägen till Stockholm minus ett kortstopp på McD utanför Arboga där det blev en Big Mac för att pigga upp mig.

När jag närmade mig Stockholm hade jag ett telefonmöte med min skyddsombudskollega Hans om det som har hänt under min frånvaro under dagen. Slog också en signal till Niklas som varit i Hjo för att bevaka Ebba Buschs sommartal under dagen.

Väl framme i Stockholm passerade jag Järfälla utan att stanna för att plocka upp Anneli och Ylva som var hemma hos Ylva. För i morgon ska vi äta surströmming och då sover Ylva över fram tills dess. Jag försökte locka även Niklas att komma men han avböjde vänligt men bestämt.

Hemma blev det god fisk och smarrig potatis som vi fått av Lennart Lund. En riktig Rolls-Royce-potatis faktiskt.

Under kvällen ringde en av åhörarna från gårdagens föredrag och tackade och så fick jag ett samtal från en 51-årig man vars far hade berättat för honom om ett möte med okända varelser 1957. Jag bad honom banda sin pappa när denne berättade om detta och att vi skulle hålla kontakten.

När övriga lagt sig satt jag uppe och ordnade med papper, bilder och mejl och så gick jag igenom Mariana Hagbergs papper och gjorde en grovsortering. Den finare sorteringen får bli en annan gång.

I säng vid 01 efter att det kommit in en rapport om ett fenomen på himlen över Norrbotten som vi tror var en uppskjutning från den ryska kosmodromen Plesetsk. Så här skrev jag på Facebook:

Bilden från Norrbotten.

Klockan 22.15 den 9 september gjordes följande observation från Luleå med omnejd. Mycket tyder på att det rör sig om en rysk uppskjutning från Plesetskkosmodromen.”Jag var ute och körde bil. Norrgående från Luleå centrum till Hertsön. 22.10 ca. Ser ett ljusfenomen på himlen. I telefonen har jag min tjej som kör i Boden. Det jag ser är ett långt ljus fenomen likt en meteorit. Jag frågar tjejen om hon också ser den vilken hon gör. Sedan ser vi hur fenomenet blir starkare och starkare för att sedan bli bredare och bredare. Det blev sedan en perfekt rund boll som lyser starkare i mitten och tonas ut mot kanterna. Jag har då svängt av vägen för att fota fenomenet. Jag lyckas få ett par dåliga bilder för att se bollen försvinna bakom träden. Min tjej ser bollen hela tiden. Hon beskriver dock som att den bara försvann plötsligt.”

Det skulle kunna röra sig om den här uppskjutningen som Ria Novosti skrev om i dag.

 229 total views,  3 views today