Fortsatt planering, nattlysande moln och fina frimärken

De nattlysande molnen vid 02.00 i natt.

När posten kom i dag fanns det ett tjockt kuvert från vännen Ole i Oslo med bland fönsterkuverten. Och det visade sig innehålla en bunt trevliga frimärken. Några som jag kommer att skicka vidare till Gunnar som samlar på elefanter och några med fjärilar som ska till Marie som samlar på sådana.

Från Ole i Oslo.

Men också en hel del kul rymdfrimärken till mig, några av dem syns här ovan.

Har också fortsatt jobba med planeringen inför resan till Storbritannien där det alltid finns mejl att skicka och saker att boka. Men nu är det inte långt kvar innan allt har gått i lås. Och nu är också Anders inlagd som ressällskap istället för Håkan som ju skadat sig på de bokningar där sådana uppgifter behövs.

Pratade en bra stund med Jo i Devon som vi ska träffa den 20 augusti för att ta hem ett antal årgångar av en tidning om det okända som hennes man lämnat efter sig när han gick bort. Efter att ha ”åkt” vägen till hennes hus med hjälp av Google vet jag nu exakt var det ligger.

När jag och mina kollegor Gustav och Calle gick till Pizzeria Lilla Essingen för att äta i dag beställde jag en Urban, som jag gillar, och sedan satte vi oss vid ett bord ute på trottoaren. Nästan direkt kom en man som stod intill och pratade med en kamrat fram till mig, tittade på min pizza, och frågade om det var en Urban som jag åt. Och det kunde jag bekräfta.

Mannen som döpte pizzan Urban.

Mannen berättade då att det var han som hade döpt pizzan till Urban efter en kamrat som hette just Urban. Ni kan se den glade döparen på bilden här ovan.

Under kvällen skrev jag om kriget, som vanligt, men också om en serie på femton hål som en expedition från NOAA hittat på 2,5 kilometers djup utanför Azorerna. Hålen ser nästan ut att vara gjorda av en människa men vi lurar oss ju ofta på saker som ligger på rad eller uppvisar någon slags symmetri. Naturen är nämligen också duktig på att skapa vackra och välordnade mönster.

De märkliga spåren.

Sannolikt är det någon form av organism som har gjort dessa spår men undervattenskameran har ännu inte lyckats fånga den.

Det blev en lite väl lugn kväll, mest beroende på att inspelningen av en större intervju som jag gjorde inte lagrades på rätt sätt och nu får jag vänta tills i morgon innan den går att komma åt.

Sedan bar det av hem. Då gick artikeln med de märkliga hålen bäst på sajten.

En del av himlen såg ut så här.

På vägen hem upptäckte jag ett fantastiskt skådespel av nattlysande moln som jag plåtade från taxin. Men så snart jag kom hem tog jag den egna bilen och åkte till Barkarbystadens utkanter och plåtade. Helt underbara och väldigt ljusstarka i natt. Naturen när den är som mest magisk. Jag stod där mellan 01.45 och 02.45 och bara tittade på det som såg ut som en vacker, men rörlig, tavla.

När jag kom hem var klockan 03 men det var det värt. Då mejlade jag iväg bilder och film till DN så att det kan bli ett inslag underfredagen.

Loading