
Förmiddagen innebar fortsatt jobb med att korta min nya bok för att den ska passa Bonnier Audios krav på längd för ljudboksutgivning. Så redan nu vill jag passa på att varna alla som tror att de får en fullständig version av ”Hotet från världsrymden”. Det får ni inte. Jag har fått order om att korta den från 835 000 tecken (inga noter inräknade) till 500 000. Då kan ni själva räkna ut att det blir två ganska olika böcker.
Sedan kom Stefan och hämtade mig för ännu en tresetare i Komethallen. och dagens match blev både jämn och kul. Rätt många roliga bollar. Att jag lyckades vinna med 15–12, 12–15, 15–12 gjorde att det nu står 5–5 i matcher i år.

Sedan bar det hem med hjälp av Stefan och efter ett snabbt hej till Anneli tog jag bilen och körde till Årsta för att äta lunch med min tidigare arbetskamrat Mats Areskoug. Och eftersom det var tisdag blev det raggmunk och fläsk på hans kvarterskrog.
Mats jobbar på ett spännande bokprojekt som jag verkligen ser fram emot att få läsa när förlaget ger ut det nästa år.
Hemma igen blev det lite jobb vid datorn och nedstrykningen hamnade på 561 183 tecken innan TV4 hörde av sig och ville ha med mig i direktsändningen klockan 18.50. Först var jag lite tveksam eftersom vi skulle på teater 19.30 men efter att ha funderat lite och kollat med Kulturhuset så sa jag ja och packade med mig mitt lilla bordsstativ och så åkte vi upp till femte våningen där det var ganska tomt och tyst.
Där skulle jag kunna bli intervjuad över Facetime i direktsändning. i ”Efter 5”. Temat var givetvis Space X-spiralen.

Efter att ha riggat upp kamera och stativ var det bara att köra igång när Fyran ringde upp och även om inslaget blev rätt kort blev det helt okej tycker jag. Och roligt att ljudet blir så bra, liksom bilden, när man kör direkt från mobilen.

Föreställningen vi skulle se var ”1984” och den gick på Stadsteaterns stora scen. Alla utrustades med lurar i olika färger och det var därigenom vi hörde hela dialogen och mycket mer. Det visade sig vara en helt fantastisk föreställning med klockren koreografi och en tajmning som inte var av denna världen.

Vi fem, Anneli, Ylva, Markus, Niklas och jag, satt som klistrade hela föreställningen igenom och jag kan verkligen rekommendera alla att se den. Det blev också långa applåder från den fullsatta salongen.

Sedan pratade vi en stund utanför, Niklas berättade om filmen ”Garbo” han sett samma kväll och sedan bar det hem. För min del för att göra klart presentationen jag ska hålla i Norrköping i morgon. Sängen intogs en stund efter 00.