I dag gick vi upp vansinnigt tidigt för tt köra från Benson till färjan i Dover. En tretimmarskörning som egentligen inte är så mycket att tjata om men med tanke på oväntade vägarbeten och eventuella olyckor så ville jag vara ute i tid.

Så upp 05 och så iväg från Damien och Valentine (som fortfarande låg och sov) en halvtimma senare.

Inte så mycket trafik så dags så allt flöt på fint. Vi hann stanna på en servicestation på M25 och äta var sina mackor innan vi körde mot Dover i ett plötsligt regnväder som gjorde att vår framruta äntligen blev riktigt ren.

Vi skulle passa 10.40-färjan med incheckning en timma tidigare men eftersom vi var ute i god tid vinkades vi ombord på 09.10-båten vilket var perfekt. Vi tog oss ut på däck för att titta på klipporna och njuta av den kalla vinden (not).

Eftersom Fred Andersson hörde av sig så fick han bilden överst skickad till sig!

Färden över tar bara ett par timmar och vi roade oss med att äta en andra frukost i form av en full English som vi delade på. Sedan var det surf som gällde. Vi har överskridit alla gränser så alla gratis wifi som finns huger vi på.

Väl i land körde vi lite lätt i blindo eftersom jag inte hade fått plats med Frankrikekartan (tung) i navigatorn. En utskriven dito hjälpte inte helt men vi kom i alla fall rätt och kunde köra österut mot Dunkirk och framåt Ghyvelde dök Belgien så sakteliga upp på navigatorn. Allt blev mycket enklare.

När vi skulle ta oss förbi Antwerpen blev vi inte besvikna. Precis som när jag och Håkan körde den här vägen för några år sedan var det trafikinfarkt och när vi verkligen kunde dra på visade hastighetsmätaren 10 kilometer i timmen och det fick vi njuta av i cirka fem sekunder.

Jag måste nog säga att det var sista gången jag körde den här vägen.

Planen var att dagens etapp skulle ta cirka nio timmar men den kalkylen sprack ordentligt. I vilket fall stannade vi till i Gent för att äta en bit och hamnade på en restaurang som såg fin ut utanpå och hette Wereldrestaurant Keyaki Gent. Buffet med japanska framtoning.

Vi kom sent och buffeten skulle stänga om 20 minuter men vi lyckades i alla fall få ett bord och så åt vi. En udda blandning. Sushi och kräftor. Glass och godis. Och en massa frukt och annat plus en hel rad vi aldrig hann (orkade) med. 22 euro styck kostade maten och häftiga 6 euro för en halvliter vatten på flaska.

Innan dessa hade vi stannat till på Spar för att handla belgisk öl och det gjorde vi så att det ska räcka till en belgisk fest framöver. Men vi hade också hoppats köpa belgiska ölglas och det fanns faktiskt två i butiken. Men det räckte ju inte.

Så vi tipset av en expedit att gå över gatan till Oxfam för att föröska hitta begnade men andrahandsbutiken var jättestängd den här dagen.

Så vi fick den ljusa idén att försöka hitta någon annan och Anneli hittade ett gäng så vi valde ut en som låg mindre än fyra kilometer bort. Mitt i centrum skulle det visa sig. Inte så lyckat. Gents centrum är trångt, består av en massa ondsinta spårvagnar, cyklister och saknar parkeringsplatser där butiken låg. Vi susade förbi och konstaterade genom en okulärbesiktning att den ändå verkade ha mest kläder.

Jag är rätt säker på att jag bröt mot en del förbudsskyltar under turen i centrala Gent men ut kom vi och körde vidare mot vårt hotell vid Enschede utan glas.

Efter några timmar var jag tvungen att ta en kattnapp och sov i fem minuter innan jag vaknade med ett ryck. Men den tuppluren räckte för att hjärnan skarp igen så vi brakade vidare på de nederländska hundravägarna mot hotellet på Hengelosestraat 6 i Oldezaal. Vi parkerade och betalade ett par euro för det och gick sedan med vårt pick och pack till hotellets adress.

Trodde vi.

Det såg lite skumt ut, det måste vi nog säga. Och när vi ringde på öppnade ingen. Anneli kikade in genom ett fönster och såg en person röra sig där, knackade på rutan och upprepade att vi skulle till hotellet några gånger. Och så kom en leende tjej ut.

Vi fick snabbt klart för oss att vi inte var först med att ha gjort detta misstag. För här fanns inget hotell men tre kilometer bort på samma adress, där låg Hotel Frans op den Bult minsann. Så det vara bara att tacka för oss, ta bilen och köra vidare. Nu till rätt adress.

Så där checkade vi in och fick ett rum på andra våningen. Ett kort besök där efter att ha pratat med Rickard Andersson som ringde och sedan till restaurangen för att äta lite och ta en öl. Jag var inte direkt hungrig efter an dag i bilen med godis och dubbla frukostar plus buffetbesöket men en omelett fick det bli och den var god. Anneli tog en sallad.

Ölen var trevlig. Kanske inte den första Hertog Jan som var en blek Heinekenvariant men de två Grimbergen var betydligt bättre. Det blev en trippel och en blond som vi delade på. Anneli åt en sallad.

22.30 var vi faktiskt i säng efter att ha svarat på mejl och lite annat.

I morgon kör vi till Malmö.