
I dag var det dags för hela familjen att ta emot en julklapp från Ylva som bestod i en timmas spel i Sundbybergs bowlinghall och sedan en fin lunch på den italienska restaurangen Rustico runt hörnet. Så fina presenter till oss alla!
Det var riktigt länge sedan jag spelade bowling och det är ingen sport som jag är särskilt bra på. Senaste var faktiskt den 18 februari 2012, även då med Ylva och hela familjen. Men till min glädje kan jag konstatera att jag bättrat mig sedan dess. För då kom jag sist och i dag trea av oss fem, sett till snittet.

Men precis som då tog Ylva hem spelet även om det var Markus som spelade snyggast! Min stil ska vi inte ens prata om men en hel del käglor fick jag i alla fall träff på. Så här gick det med snittresultatet inom parantes: Ylva (114), Markus (98), undertecknad (97), Niklas (91) och Anneli (79).

Vi hade i alla fall riktigt roligt och det var viktigast.
Efter spelet var det bara att runda hörnet på kvarteret och gå till Rustico där det blev pasta för de flesta medan Anneli tog en pizza. Efterrätt i form av sorbet för min del. Mycket gott och ett stort tack till Ylva för klappen.

Medan vi satt där och åt kikade jag på telefonen och såg att Martin Ponsilouma hade skjutit och åkt sig till ett OS-guld i jaktstarten i skidskyttet! Det var närmast en chock. Ingen av oss hade tänkt att det skulle ha varit värt att följa den grenen i dag. Istället såg vi (mellan bowlingrundorna) hur lag Edin fick stryk igen i curling. Och sedan, när vi kom hem, kunde jag och Anneli följa Sara Hectors andra åk där hon fixade ett silver.
Hemma skrev jag en artikel till UFO-Aktuellt och kunde under dagen ta emot flera andra. För nu börjar jobbet med att redigera och layouta nummer 1 för i år. Tittade en del på Frankrike–Kanada i hockeyn (storvinst för Kanada) medan jag plitade ihop min ledare.
Kvällsmaten åt jag ensam i form av en fryspizza som jag hämtade ur kassarna på verandan där de står sedan frysen pajade för några dagar sedan. Som tur var är det fortsatt kallt så maten har klarat sig. Hade det hänt på sommaren skulle vi ha fått slänga en massa. Nu kommer det att klara sig tills reparatören kommer den 18:e.
Pratade en stund med mannen som upptäckt ringarna på sin slåtteräng på Öland i oktober 1994. Hans fru ringde ju i går. En hel del myter har uppstått kring dessa ringar, bland annat att traktorn stannat när mannen körde över dem. Istället var det så att batteriet i traktorn hade laddats ur när han skulle starta den nästa dag. Vad det berodde på vet vi inte.

Ringarna liknade heller inte de cirklar i sädesfälten som var populära i början av 90-talet utan var som grävda i marken och där jorden låg i en liten vall runt fördjupningen. Ni kan se hur det såg ut på vår fältundersökare Håkan Fenanders utmärkta ritning här ovan. Som ni kan se hade det börjat växa i ringarna så jorden verkar inte ha påverkats negativt.
Jag började också skriva på mitt föredrag som jag ska hålla i Skara på onsdag. Blev inte klar men fortsätter i morgon.
Tog mig också till Klackenbergs i Vällingby för att kolla de kartongblad som de tydligen hittat efter någon månads letande. Och det visade sig vara sådana som jag ville ha. Köpte dem (svindyrt) och beställde tre tiopack till. Men jag måste ha dem för att kunna klistra in de artiklar som jag skrivit för DN och som blivit liggande sedan jag gick i pension. Vill gärna få ordning på dem.
Fick ett trevligt mejl från en man som höll på och rensade i sin pappas förråd och han undrade om jag och AFU ville ta hand om en massa böcker av Edgar Cayce. Och det vill vi ju gärna så i morgon eftermiddag ska vi ses vid förrådet här i Jakobsberg.
Det blev sängen 23 för att läsa.
![]()
