En lugn dag där inte mycket blev gjort. Tittade på OS en del och så plockade jag in kamerorna som vi fick när vi hämtade böcker i Avesta i höstas. Kamerorna är av märkena Leica och Nikon och i helt oanvänt skick. Precis sådana som en samlare är intresserad av.

Så jag plockade in dem från garaget och sorterade alla objektiv, kamerahus och extraprylar och det var riktigt många. Sedan ringde jag en firma i Sundbyberg som handlar med analoga kameror och de blev superintresserade.

Så jag ska dit på fredag men först ska jag kolla värdet på de olika delarna av utrustningen och där får jag hjälp av Stefan i Mariestad. Min tidigare fotografkollega på Mariestads-Tidningen.

Jag har också gjort klart föredraget som jag ska hålla i Västergötlands museum i Skara i morgon. Det startar klockan 18 och ni kan läsa mer om det här. Håller väl på en timma lite drygt.

Ringde också min vän Gustav Nordh som har antikvariat i Hällekis eftersom jag har ett antal kassar med böcker som han nog vill köpa. Så vi kommer att träffas innan jag kör till Skara.

Hade också ett långt samtal med en vän i Göteborg som har en samling böcker som han vill bli av med. Nu ska han ta bilder av hyllorna så att jag kan bedöma om det är värt att köra dit för att hämta dem eller delar av samlingen.

När Anneli törnat in satte jag mig och tittade på när Tre Kronor slog Lettland med 5–1 och nu är klara för kvartsfinal mot USA i OS-hockeyn. Innan dess strök jag kläder och packade några kassar med egna böcker som jag hoppas sälja i morgon.

Och här kan ni lyssna på programmet om Erich von Däniken som jag var med och spelade in för Vetenskapsradion Historia.

Sist men inte minst fick jag ett stycke ren rymdpoesi från vännen Bengtåke Carlson. Sedan blev det sängen efter midnatt då jag lagt över föredraget i bärbara datorn och putsat lite på det:

De har sänt mig ut på en vådlig färd
vart det bär, är det ingen som vet
och snart har jag sänt min sista signal
och mitt hem är en evighet

Jag fort bort från allt som tänkts och sagts
som planerats och som räknats ut
när allt som fanns var ett kort ”lycka till”
på min ensamma färd utan slut

Jag minns en gång när nån tekniker sa
någonting om min svindlande färd
ha det bra, käre vän, när du söker dig bort
från vår mörk och trångsynta värld

de har sänt mig ut på en vådlig tur
bortom allt som vi vet och vi tror
och jag undrar hur mycket de tänker på mig
de som sa ”lycka till” när jag for.