Till Busty Taylor i Andover och vidare till Truro


Tidigt i morse körde vi till cirkelfotografen Busty Taylor i Andover för att hämta ett antal lådor med hans bilder som vi sedan ska skanna på AFU. Det blev en bra resa runt orbitalen och via M3 mot Andover dit vi kom 09.40 med Busty spanande efter oss på gatan – för vi susade förbi då Carl-Anton råkade läsa fel adress och få till en siffra på huset som jag inte kände igen.

Det var roligt att träffa Busty igen som jag känt sedan 90-talets första år då jag och Håkan E flög med honom över flera fina cirkelformationer. Mycket har hänt sedan dess men Busty har träget fortsatt fotografera cirklarna från sitt flygplan till dess att han inte längre förnyat sitt certifikat.

Nu fick vi med oss många hundra bilder till AFU, bilder vi ska skanna och som Busty sedan ska identifiera i ett Excelark. AFU behåller sedan originalen och de digitala kopiorna och lämnar tillbaka en hårddisk med bilderna till Busty vid nästa besök.

Då ska han förhoppningsvis också ha hittat fler bilder som just nu försvunnit någonstans i det annars så välordnade huset.

Därefter tog vi vägen förbi Stonehenge (på avstånd) mot Truro i Cornwall där vi nu ska bo i natt inför morgondagens ufokonferens där. Men det blev ett lunchstopp på Eagle Tavern i Bucklands St Mary där Carl-Anton fick sin stek sönderbränd medan jag fick min, som var beställd rare, blev riktigt bra.

Har också pratat med Schenker om transporten av vårt material till AFU och med Egmont som ringde mig angående en räkning.

När vi checkat in på Donnington Guest House och fått ett rum på andra våningen ringde jag till konferensens arrangör Dave Gillham som kom hit. Dave blev intresserad 1995 och har ett eget stort arkiv men ingen grupp som undersöker uforapporter. Istället är fokus på att arrangera konferensen varje år.

Dave var en mycket trevlig man och om vi har vägarna förbi hit igen någon gång ska han ta med oss ned till Lands End och de stora stenformationer som finns där.

Jag hade också ett gäng epostmeddelanden som låg oh väntade, bland annat en skriftlig intervju med frågor om min nya bok från Mariestads-Tidningen som jag svarade på.

Men också mejl från Tjeckien, Ukraina och en del andra ställen plus ett väldigt vänligt från en svensk journalist som läst min bok ”Mötet i gläntan”.

Sedan visade det sig att vår rumsgranne också var en av talarna i morgon, Alan Foster, och vi bestämde oss för att beställa extra tidig frukost i morgon för att hinna till konferenslokalen i tid. Vi bestämde oss också för att åka ned på stan för att äta tillsammans i kväll.

Innan vi gick så messade Anneli mig följande efter att ha öppnat garagedörren sedan Stefan varit där och lämnat en del av böckerna från Lidingö: ”Har varit ute i garaget. Jösses! Rejäl leverans där.”

Låter ju spännande!

18.30 gav vi oss ut på stan i Alans bil för att hitta ett ställe att äta. Och efter att han lyckats köra mot enkelriktat och blivit stoppad av en sur lokalinvånare kom vi fram till en pizzeria som Alan tyckte kunde bli bra – men det saknades parkeringsplats.

Som tur var upptäckte jag en skylt på andra sidan gatan med gratis parkering för en annan restaurangs gäster, nämligen puben The William IV på 7 Kenwyn Street. Och där fanns det inte bara Fish’n Chips (som vi tog alla tre) utan också lokal ale (som jag och Carl-Anton tog). Märket hette Tribute och var en pale ale från bryggeriet St Austell och den smakade bra.

Det blev mycket prat och Alan berättade om många intressanta observationer som gjorts av piloter som han intervjuat. En av händelserna liknade Sven Hjalmarssons från 70-talet. Annars jobbade Alan mest med den andliga delen av ufologin men var hela tiden intressant och vettig att prata med.

När vi till lut kände oss nöjda bjöd vi honom på maten och åkte hem till ett hotellrum där värmen stod på för fullt. Det var bara att stänga av innan vi skulle försmäkta. Sedan skrev jag blogg och svarade på frågor på UFO-Sveriges Facebooksida och en del mejl.

Det hela slutade med att jag fick mejla en bild till en observatör som tagit foton som han tyckte var konstiga. Men det hela var vanliga kondensstrimmor färgade av solen.

Innan vi släckte löste Carl-Anton korsord och jag gick igenom mitt föredrag. Och sa godnatt till Anneli hemma i Järfälla.

Carl-Anton ger sig på sin sorgliga köttbit. Mina fina väntar!

Jag och Busty Taylor.

Arrangören Dave Gillham tittade in på rummet.

Carl-Anton och Alan Foster utanför vårt B&B.

Matdags med Alan Foster på kvällen.

114 total views, 1 views today