I kväll nåddes jag av det dystra beskedet att min vän Ebbe Schön hade gått bort. Ebbes livskamrat Christina ringde vid 20.40-tiden och gav mig beskedet.

Det känns väldigt, väldigt tomt och jag hade hoppats att Ebbe skulle kunna lämna Sabbatsbergs sjukhus för att få komma hem igen. När jag träffade honom i tisdags var det just det som höll honom uppe. Han ville hem och han ville inte dö på sjukhuset. Men så blev det alltså.

Vid det som skulle bli vårt sista samtal frågade jag Ebbe om han trodde på ett liv efter detta. Hans var var svävande. Kanske, sa han. Någon övertygelse hade han inte. Men visst, hoppet fanns där. Och nu har han fått visshet om detta.

Jag har känt Ebbe i väldigt många år och vi har haft så många spännande samtal om allt mellan himmel och jord. Ofta har vi träffats i någon av hans lägenheter på söder men ofta på Gunnarsons eller under senare år på ett annat café.

Ebbe var genuint snäll. Och kunskapsrik på ett sätt som få kunde leva upp till. Men undre våren märktes det att han inte längre var sig riktigt lik och när han så ramlade i hemmet och tvingades till sjukhusvård drabbades han också av en infektion som aldrig gick att komma riktig till rätta med. Klockan 19.35 gick denne remarkable man ur tiden.

Det är svårt att beskriva vad Ebbe har betytt för mig, Men helt klart väldigt mycket. Jag har läst de flesta av hans böcker och inspirerats av hans sätt att ta upp de ämnen som också intresserar mig.

Under kvällen har vi haft gäster hemma och ätit kräftor på verandan men när alla gått skrev jag en kort nyhetstext om Ebbe för att så många som möjlighet skulle få veta att denne fina man inte längre finns bland oss. Texten som jag mejlade in till DN lyder som följer:

Författaren, litteraturvetaren och folklivsforskaren Ebbe Schön har gått bort. Ebbe Schön avled efter en tids sjukdom på Sabbatsbergs sjukhus på torsdagskvällen.

Ebbe Schön blev känd för svenska folket genom sina böcker om folktro och han kom genom åren att medverka i ett stort antal radio- och tv-program. Hans vänliga framtoning och stora vita skägg gjorde att många förknippade honom med ett av de många väsen han så ofta skrev om.

Men tomten var bara en av de många ämnen som den produktive författaren kom att skriva om. I sina böcker om den svenska folktron berörde han alla de väsen som det gamla bondesamhället knöt till sig men som vi ännu i dag också tror på.

Han blev verkligt folkkär när han agerade som lucköppnare i SVT:s julkalender Trolltider 1985 men hans intresse sträckte sig längre än folktrons väsen.

Efter att ha doktorerat i litteraturvetenskap om Jan Fridegårds författarskap kom han även att studera etnologi, nordiska språk och slaviska språk vid Stockholms universitet.

Med tiden blev han chef för Nordiska museets folkminnessamling och kom under alla år att producera en rad böcker om vår svenska folktro.

När Ebbe Schön avled på torsdagskvällen hade han hunnit publicera det som skulle bli hans sista bok ”Gårdstomtens tårar” som var en del av en trilogi där han lät en tomte från sin uppväxtbygd i Bohuslän berätta delar av den svenska historien.

En sak kan jag tillägga. Ebbe kommer att begravas på kyrkogården i Brastad i Bohuslän, skriver Christina till mig. Där vilar sedan tidigare hans mamma Tekla och pappa Verner. Må han vila i frid.

Om jag ska nämna något annat än den tragiska nyheten om Ebbes bortgång, vilket känns futtigt, så är det att jag har fortsatt jobba med mitt föredrag till Barcelona, fått ännu mera hjälp av min spanske vän Luis Gonzales och sedan skickat iväg allt till Kjell Törnlund i Linköping som ännu en gång lovat mig att fixa in den nya texten i min film som jag ska visa i Barcelona.

Jag har också varit til Motordepån för att hämta bilen som varit på service och nu känns den säker och bra att köra till Storbritannien i nästa vecka.

Framåt 18 började våra gäster dyka upp och till slut var Ylva, Eva, Peter, Nanna och Bert på plats och vi kunde bjuda på välkomstdrink i köket innan vi gick ut i det fina vädret och satte oss på verandan för att äta kräftor.

Detta är vår årliga tradition och det blev en väldigt trevlig sittning med alla dessa goda vänner. Först efter 01 var jag och Anneli i säng.