Frukosten på hotellet var helt okej, det fanns ju pannkakor. Och vi satt där en god stund eftersom vi inte hade särskilt bråttom. Enda planen för dagen här i Bremen var att gå rakt över gatan till Universum som är ett slags Tom Tits experiment men faktiskt har väldigt lite med kosmos att göra.

Vi köpte biljetterna på hotellet eftersom det var billigast så och sedan tillbringade vi nästan två timmar bland de olika försöken, några riktigt bra, andra sämre och en del svåra att begripa.

Utställningen är uppdelad på två hus, ett på vardera gatan med en rörgång mellan dem. Den första handlade om KI, alltså Künstliche Intelligenz som AI heter på tyska. Där kunde vi bland annat få våra huvuden utbyta i ett försök till deep fake när vi vandrade in i ett rum.

På andra sidan var den permanenta utställningen som fokuserade på människan och naturen. Även här en hel del bra men också rätt mycket som var lätt att hoppa över. Den obligatoriska plasmakula är alltid lika spännande men eftersom man hade placerat den alldeles för ljust var det svårt att se effekterna riktigt bra.

Vi tog en paus och jag köpte en dricka som var dyr men som inte smakade något alls innan vi fortsatte och betade av de tre våningarna över barnavdelningen. Egentligen var hela Universum barnanpassat och vi mötte också en massa barn där.

Men sedan satte vi oss i bilen och körde ut på autobahn och vidare mot Lübeck med ett kort stopp för mat på en bensinstation, Grundbergsee Süd där vi också tankade. Anneli tog en sallad och jag en Whopper där man testade ett nytt bröd till burgaren. Torrt och trist om de frågar mig.

Hotellet, KO15, på Koberg låg mitt emot St Jakobi-kyrkan mitt i stan och parkeringsplatsen bra ett halvt kvarter därifrån. Vi hade fått koden på förhand så det var bara att köra in oh ställa bilen och ta packningen till receptionen.

Vi softade lite och jag svarade på en del mejl. Ett kom från en tidigare arbetskamrat som skrev: ”Första avsnittet av ’dokumentären’ var helt förfärligt! Du har all anledning att vara upprörd. Förstår inte att SVT släppt igenom detta. Helt befängt att filmaren gör det till en ’strid’ mellan tre män och inte gör skillnad på att du representerar UFO-Sverige som tar observationer på allvar och sedan granskar dem. Det borde framgå vilka Micke och Thomas är, vad de gör och vilka kunskaper de har. Att vara fd polis är knappast meriterande i sammanhanget.”

De flesta fattar verkligen att det är skillnad mellan oss tre, synd bara att SVT inte ville visa detta.

Med ett lånat paraply gick vi ut på stan och stannade till på Lübecker Weinkontor för en drink. En snäll servitris kom också med den superlånga loginkoden till nätverket, en service som inte var tänkt för alla. Baren, som var liten men gemytlig, hade också vin och skumpa till försäljning och efter att ha kikat igenom hyllorna och fått provsmaka på en del som vi tyckte såg spännande ut, köpte vi två flaskor att ta med oss hem.

När vi suttit där en stund letade vi rätt på en speceributik för att köpa lite snacks och ett paket skinka med oss. Jag hittade också några spännande öl som blir roligt att bjuda på, så med allt i en medhavd kasse gick vi till bilen och lastade in allt där och sedan till den indiska restaurangen Taj Mahal på Grosse Burgstrasse 59, alltså snett över gatan från vårt hotell.

Vi startade med ett par pappadam med mango chutneysås och sedan beställde Anneli en palak paneer och jag, som vanligt, en chicken tikka masala med vitlöksnan. Men, om jag ska vara ärlig, den här chicken tikkan gick inte upp mot Spice Corners hemma. Den är svår att överträffa.

Mätta gick vi hem och tog det lugnt på rummet. Försökte titta på en tysk deckare men det gick så där med resterna av min gymnasietyska som hjälpmedel.

Mejlade lite med min vän Heikki Kulju i Finland som vi ska skicka tillbaka den finländska ufoföreningens arkiv till. AFU:s Leif Å har skannat allt och gjort våra vänner på andra sidan viken en stor tjänst. Och som alltid när det gäller Leif har skanningsjobbet varit 100 procent bra.

Men sedan blev det sängen.